Nyhet11 september 2017

Bönder stämmer Världsbanken

Bönder i Honduras stämmer Världsbankens organ för investeringar i den privata sektorn, IFC, för inblandning i mord.

Bakgrunden till markkonflikten i Bajo Aguán är att marken under 197O-talet delades ut till bondekooperativ i och med en jordreform. Dinants ägare köpte senare mark, ofta över huvudet på medlemmar, och i strid med jordreformlagen – vilket har lett till konfliken.

Enligt organisationen Earth Rights International, ERI, som företräder 16 honduranska bönder ska International Finance Group, IFC, på olika sätt ha stöttat palmoljeföretaget Dinant med miljardbelopp samtidigt som företaget varit inblandat i en lång och blodig markkonflikt i Bajo Aguán i Honduras i Centralamerika, skriver Dagens Nyheter.

ERI beskriver situationen som ”ett av de värsta övergreppen på mänskliga rättigheter och finansiell vårdslöshet kopplat till den privata sektorn de senaste tio åren”.

LÄS MER: Bondeaktivister dödade

Konflikten om marken har pågått i flera år. Tusentals bönder, organiserade i kooperativ, hävdar att marken med är deras. Det gör även palmoljeföretaget Dinant, som ägs av en av landets mäktigaste familjer.

Stöttade med 30 miljoner dollar

Enligt Dagens Nyheter beslutade IFC 2008 att låna 30 miljoner dollar till Dinant. Året därpå störtades Honduras president Manuel Zelaya i en statskupp. Han hade tidigare sagt att bönderna hade rätt till stora delar av marken i Bajo Aguán.

Efter statskuppen betalade IFC ut hälften av lånet till Dinant. Den nya regeringen placerade ut militärens specialstyrkor runt plantagerna och småbrukare, bondeledare, människorättsaktivister och journalister hotades, trakasserades, fängslades och dödades.

2012 räknades området till en av de farligaste platserna i världen och enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch har närmare 150 personer mördats i konflikten. Ingen har dömts för morden.

I stämningsansökan anklagas både militären och Dinants säkerhetsstyrkor för övergrepp.

Svensk finansman chef för IFC

Chef för IFC var under 2006-2012 den svenska finansmannen Lars Thunell, tidigare VD för SEB och Trygg-Hansa och i dag ordförande för African Risk Capacity Limited.

Enligt Dagens Nyheter underkändes investeringen i Dinant 2013 av Världsbankens eget oberoende granskningsorgan CAO som menade att pengarna aldrig borde ha betalats ut. Men enligt ERI har IFC därefter fortsatt stödja Dinant via mellanhänder.

Stämningsansökan ska nu prövas av en domstol i Washington D. C. Besked om det blir rättegång kan dröja månader.

LÄS MER: Bondeledare sköts till döds hemma