Bondlurk och bondtölp är ord som vittnar om att bonde tidigare har använts som skällsord. I högre grad har det varit en hedersbeteckning för det arbetande folket, berättar Nationalencyklopedin. I dag sluter de allra flesta upp bakom den positiva innebörden.
– Bonden är en del av den svenska folksjälen. I vårt sökande efter äkthet finns det inget som uppfattas som mer äkta än just bonden, säger Per Grankvist, samtidsanalytiker, kolumnist och författare till flera böcker om hållbarhet och företagsetik.
TV4 är kanalen som framför andra låter bönderna stå för underhållningen i de svenska vardagsrummen. Bonde söker fru, Unga bönder, Bästa bonden och Farmen är program där tittarna tas med på gårdsbesök runt om i Sverige.
Bonderøven är den danska originaltiteln på Hundra procent bonde i SVT med den notoriskt energiske Frank Ladegaard Erichsen i huvudrollen. I avsnitt efter avsnitt kastar han sig över krävande arbetsmetoder från förr i strävan efter självförsörjning på gården norr om Århus. Hans Facebooksida sägs för övrigt klå både Melodifestivalen och Idol i popularitet.
Bland landets krögare har intresset för svenska råvaror vuxit sig allt starkare. Nordiskt, ursprung och kvalitet är ledstjärnor på många finkrogar. En närproducerad och för restaurangen speciellt framtagen ost representerar både ansvarstagande och exklusivitet.
I den betydligt brokigare dagligvaruhandeln har bönderna rentav getts en ekonomisk särställning. Efter en lång rad lokala handlarupprop för att skänka mjölkbonden en extra slant slog börsbolagen Ica och Axfood tidigare i höst samtidigt till med centrala initiativ för att stötta landets mjölkbönder. Även restauranggrossisten Martin och Servera skjuter till pengar. Det senaste mjölkgreppet från handeln togs nyligen av Coop, som utökar samarbetet med Norrmejerier och Gefleortens mejeri.
– Vi är i en tid då bönder får mycket positiv uppmärksamhet och jag tror att det har att göra med att vi intresserar oss för hållbarhet och vad som är värt att bry sig om. Vad är det vi äter? frågar sig allt fler. Då är steget inte långt till bonden, konstaterar Per Grankvist.
– Det finns en reaktion mot globaliseringens effekter som rymmer rädsla för att företag suger ut människor i andra länder och djup skepsis mot att torsken fraktas ända till Kina för att bli filead. Det hela framstår som oöverblickbart. I det sammanhanget uppfattas bonden som något nära och beständigt.
Astrid Lindgrens berättelser om Emil, Madicken, barnen på Saltkråkan och alla de andra har inte så lite bidragit till en stark känsla för landsbygden och dess människor. Den svenska vurmen för naturen och friluftsliv verkar i samma riktning, framhåller Per Grankvist.
Ställer man föreställningarna om livet på landet i en krassare belysning framträder en annan bild. De allra flesta svenskar har inte alls nära till någon bonde, än mindre känner de någon. Och livsmedelskedjornas givmildhet med mjölkkronor vilar på en stadig kommersiell grund.
– Det vi konsumenter omfamnar är bonden som koncept. Få vet vad det kostar att producera mjölk och väl framme vid mejeriavdelningen väljer många det billigaste alternativet.
– När Ica lanserar en mjölkkrona är det i första hand för att framställa sig självt från den goda sidan. Det är indirekt också ett underkännande av Arla som är alltför kommersialiserat för att kunna säkerställa att de egna leverantörerna kan överleva, säger Per Grankvist.
Martin Eriksson vid konsultbyrån Macklean är inne på samma linje. Han ser i huvudsak två orsaker till att bonden i många sammanhang ges plats på scenen.
I den tilltagande urbaniseringen kan det vara lockande att hänge sig åt romantiska drömmar om en svunnen tid i en sökan efter det äkta och naturliga. Livsmedelsindustrin och dagligvarujättarna å sin sida ser strikt affärsmässiga skäl till att positionera sig på marknaden med ett blågult sortiment och då blir kopplingen till den svenska bonden extra tydlig.
– Man ska inte förminska kedjornas vilja att ta ansvar, men det främsta incitamentet är att tjäna pengar, både nu och i framtiden, säger Martin Eriksson.
I en rapport från Macklean om de gröna näringarnas framtid konstateras att Sverige under drygt 200 år har tagit stegen från bondesamhälle till industrination och vidare in i informationsåldern. I bondesamhället arbetade 70 procent av befolkningen med att producera livsmedel. I dag är andelen 3,5 procent.
I takt med att jordbruket fortsätter att förändras i snabb takt kommer också bilden av bonden att moderniseras, spår Martin Eriksson. Familjejordbruk omvandlas till affärsverksamheter. Under åren fram till 2030 kräver strukturrationaliseringen att bonden själv ser sig som jordbruksföretagare snarare än som producent.
– Om tio år kommer den svenska mjölkproduktionen att vara större än i dag, men mjölkgårdarna är färre än hälften. Ändå vill jag säga att bilden framåt är ljus. Produktionen inom jord- och skogsbruk får ökad betydelse i en väsentligt mer rationell process med hållbarhet och god djuromsorg i fokus.
– Bregottreklamen med motljusbelysta kor i en backe speglar inte den utvecklingen, utan spelar fortsatt på den romantiska bilden. Jag är övertygad om att framtiden innebär en tillnyktring i synen på jordbruksföretagarnas verklighet som allt mer kommer att likna andra industrier, säger Martin Eriksson.