Gunnar Andersson

Man i kostym står vid räcke inomhus, gröna växter i bakgrunden.

strandrothsfotografi-landlantbruk-paul-christensson-11.jpg

Ett av syftena med jordförvärvslagen är att bibehålla balansen i ägarstrukturen så att ungefär hälften av skogsmarken ägs av enskilda skogsägare. Men sedan 2005 har juridiska personer, exempelvis skogsbolag, möjlighet att förvärva mark från fysisk personer, alltså enskilda skogsägare, om de avstår mark till staten för naturvård.Skogsstyrelsen fick i april 2025 ett regeringsuppdrag om att se över den här möjligheten i jordförvärvslagen och har nu överlämnat en rapport till regeringen.<h2>Betydande omfattning</h2>Av rapporten framgår att juridiska personer sedan 2015 avstått 215 000 hektar produktiv skogsmark till staten för naturvårdsändamål. Detta motsvarar cirka 0,9 procent av den totala produktiva skogsmarken i hela landet. Rapporten konstaterar att möjligheten för juridiska personer att förvärva mark har nyttjats och nyttjas i betydande omfattning.

SkaÌrmavbild 2025-11-06 kl. 15.43.47.png

Rapporten konstaterar också att det har påverkat ägarbalansen.Om man bara tittar på den produktiva skogsmark som inte är formellt skyddad så har det fysiska ägandet minskat med 1 procent medan juridiska personers ägandeandel ökat med 1 procent.– Det innebär att i genomsnitt 12 000 hektar produktiv skogsmark utanför formella skydd bytt ägarkategori från fysisk person till juridisk person sedan 2005, säger Jonas Paulsson, statistiker på Skogsstyrelsen och den som varit projektledare för rapporten.<h2>Enskilda skogsägare</h2>Att juridiska personer, genom att avstå mark till staten, kan förvärva motsvarande arealer skogsmark från enskilda skogsägare har också haft stor påverkan på skogsfastighetsmarknaden och prisbildningen.– När juridiska personer köper från fysiska personer så blir priset generellt högre. Det kan vara från ett par procent upp till 30 procent har vi sett. Det beror att juridiska personerna har större ekonomiska möjligheter att köpa än vad de enskilda har och det påverkar såklart priserna, säger Jonas Paulsson.Den mark som juridiska personer avstått till staten för naturvård under 2015-2024 motsvarar 40 procent av den totala arealen skogsfastigheter som omsatts på den öppna marknaden under samma tidsperiod.– Utbudet av skogsfastigheter är generellt sett väldigt låg och när det väl kommer ut en skogsfastighet i en kommun och en juridisk person är intresserad så får det väldigt stor påverkan, säger Jonas Paulsson.

Jonas_Paulsson Skogsstyrelsen.jpg

<h2>Varnat för regelverket</h2>LRF Skogsägarna har länge varnat för att det nuvarande regelverket riskerar att skapa en förskjutning i markbalansen och att det driver upp priserna och minskar det enskilda ägandet på landsbygden.– Jordförvärvslagen är till för att skydda oss mindre skogsägare. Samtidigt ser vi nu att skyddet inte är tillräckligt starkt. Det enskilda skogsägandet minskar successivt i Sverige, och vår mark tas framför allt över av staten men köps även upp av bolag som har skyddat sin egen mark. Regeringen behöver täppa till denna lucka i lagen, säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.Nästa steg för Skogsstyrelsen är att lämna förslag på hur bestämmelsen kan justeras. I direktivet menar regeringen att omfattningen av områdesskydd har ökat sedan bestämmelsen trädde i kraft och effekten av den möjlighet bestämmelserna ger inte längre är av försumbar betydelse, som var en förutsättning 2005 när bestämmelsen infördes.– Vi ska titta vidare på hur en begränsning skulle kunna se ut om regeringen vill göra det, säger Jonas Paulsson.

Att skogsbolag som avstår skogsmark för naturvård får köpa skogsmark av enskilda skogsägare trissar upp priserna på skogsfastigheter med upp till 30 procent. Det visar en färsk analys från Skogsstyrelsen.

Att skogsbolag som avstår skogsmark för naturvård får köpa skogsmark av enskilda skogsägare trissar upp priserna på skogsfastigheter med upp till 30 procent. Det visar en färsk analys från Skogsstyrelsen.

Bolagens köp driver upp priserna på enskild skogsmark

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera