Bråttom vaccinera mot blåtunga

Per Nilsson, ordförande i LRF Varberg, hade räknat med 60 besökare på informationsmötet om blåtunga. Mer än det dubbla dök upp. Många är redan drabbade.

– Flera företagare har redan känt av eländet med missbildade, svaga kalvar, kastade foster och ”tomma” kor, även fårnäringen är hårt drabbad. Behovet av information är stort, säger Per Nilsson.

Åtta av tio drabbade

I Varbergstrakten har åtta av tio djurbesättningar drabbats. Glenn Johansson på Ekedals Jordbruk i Veddige, hör till dem. Han har 92 djur i sin limousinbesättning. Han väntar 40 kalvningar i år och har hittills fått 19. Fyra av kalvarna har blåtunga.

– Två av dem är ok nu men med de andra två är frågan hur de kommer att gå. De diar inte, viker undan huvudet och lägger sig på platser där kalvar inte lägger sig normalt, säger han.

Glenn Johansson hade inte märkt några tecken på blåtunga i besättningen förrän kalvarna föddes i början av mars även om han anade att sjukdomen kunde komma eftersom flera besättningar i trakten varit smittade.

– Nu har jag ringt runt till flera producenter i området som har tidiga kalvningar och samtliga har fått kalvar med blåtunga. Det här är ett stråk som är hårt drabbat, säger han.

Glenn Johansson menar att det som nu krävs är vaccinering och den strategi han har tycker han blev bekräftad på informationsmötet där även veterinärer från Gård & Djurhälsan, Länsstyrelsen och Växa deltog.  

Hoppas på immunitet

– Jag kommer att vaccinera de kor och kvigor som ska betäckas i år liksom mina två avelstjurar. Vi får hoppas att det hjälper och att vi får immunitet mot blåtunga i framtiden, blir det inte så kommer vi att stå oss lika illa igen nästa gång det händer, säger han.

Erika Geijer, nöthälsoveterinär från Gård & Djurhälsan, räknar med att många fler besättningar kommer att smittas i år eftersom smittan kommit in tidigare och därmed kunnat ta sig vidare till många fler djur än i fjol.

– 2024 var det många besättningar som huvudsakligen såg lindriga symptom på enstaka djur på nötsidan. På fårsidan slog det däremot hårdare redan under hösten. Potentiellt kan det bli värre i år, säger hon.

Erika Geijer räknar med att toppen i smittspridningen kommer i juli, augusti och september när temperaturen är som högst och svidknotten som flest. Men tidpunkten avgörs av temperatur och vindar.

Motiverat att vaccinera

Nu gäller det att skydda besättningen genom vaccinering. På fårsidan har intresset hela tiden varit högt men på nötsidan har det ökat markant i och med att det börjat födas kalvar med blåtunga i vår, enligt Erika Geijer.

– Nu ser vi de riktiga konsekvenserna. Innan när vi pratade om enstaka sår på mulen så var det svårare att motivera kostnaden för vaccinet. När vi börjar förlora kalvar så går det väldigt snabbt att hämta hem kostnaden jämfört med djuren man förlorar, säger hon.

– Jag ser gärna att djuren längs västkusten och i Skåne är färdigvaccinerade till maj för att ha ett skydd. Men praktiskt sett så är det före betessläpp på dikosidan. Mjölkkosidan har en möjlighet att lägga det senare.

– Just nu får vi räkna med tre veckor från recept till leverans. Det är högt tryck på apoteken som levererar 25 000 doser om dagen.