Blandskog kan minska risken för framtida skador

Snart börjar årets planteringssäsong. Oftast är det skogsbolaget som har köpt och avverkat skogen och som sedan planerar planteringen, även på privatägd mark. De som praktiskt utför arbetet är ofta personer från andra länder, som anställts av en entreprenör. Som regel planteras enbart ett trädslag över hela hygget. I norra Sverige - enbart tallplantor – i södra Sverige enbart granplantor.

Om marken på hygget består av en torr hed är det okej att enbart plantera tall, eftersom gran inte klarar torkan på sådana marker. Om däremot marken består av morän som håller markfukten, så att fältskiktet därför domineras av blåbärsris – kanske lite lingonris på kullarna, en och annan ört i svackorna – bör både tall och granplantor köpas in. Planterarna bör ges en skriftlig instruktion på deras eget språk om att på kullarna som är lite torrare plantera mest tall, i de fuktiga svackorna mest gran, samt i gradienterna mellan kullar och svackor sätta ömsom granar ömsom tallar. Då skapas förutsättningar för en framtida blandskog i stället för en monokultur av träd, vilket ju skapas i dagsläget.

Denna förändring skulle inte bli dyrare men vara av stor framtida nytta, eftersom man därmed kan förena den tillväxtökning man får från ett urval av förädlat plantmaterial, med den tillväxtökning som uppnås när rätt träd väljs för den växtplats det växer bäst på. Dessutom har en studie på europeisk nivå visat att tallar som växer tillsammans med granar växer något snabbare än tallar som växer tillsammans med tallar. Granarna växer dock då något långsammare så att den övergripande virkesproduktionen per ytenhet blir ungefär densamma i blandskog av gran och tall som i en monokultur av tall. Men resultatet blir att man vid samma virkesproduktion per arealenhet kan få fram talltimmer lite snabbare. Det ger mer sågutbyte, som kan lagra in kol i produkter.

Andra fördelar med blandskog är att risker för framtida skador kan minskas. Det gäller exempelvis risker för massangrepp av skadesvampar som törskate och greminiella, som sprids och ibland helt slår ut monokulturer av tall. Under några år i början av 2000-talet dödades stora arealer tallplantager i Norrland av greminiella svamp. I intilliggande blandskogar, med både tallar granar och lövträd, angreps någon enstaka tall men i övrigt klarade sig skogen. I södra Sverige har de senaste årens granbarkborreangrepp dödat stora mängder av gran. Tysk forskning visar att om man blandar in olika trädslag minskar granbarkborrens skador. Andra studier visar att blandskog står emot bränder och vindfällning bättre än barrträdens plantager. Med den pågående klimatförändringen ökar risken för olika skogsskador. Det är därför viktigt att genom att blandskogsplantera både gran och tall, samt att vid senare röjning spara fler lövträd, försöka parera dessa ökande risker.

Även om man i samband med avverkningsanmälan angett att hygget ska planteras med enbart ett trädslag, är det inte för sent att korrigera detta hos Skogsstyrelsen och i stället köpa in både tall och granplantor - sedan blandskogsplantera.

Stig-Olof Holm

Lektor i ekolog vid Umeå universitet