Den borgerliga valsegern i Norge ger statsministerposten till Höyre och statsrådsplatser till liberala Venstre, Kristelig Folkeparti och med stor sannolikhet det tredje största partiet Fremskrittspartiet. Den rödgröna regeringen med Arbeiderpartiet-Senterpartiet-Socialistisk Venstre tvingas avgå.
Därmed försvagas försvaret för Norges beskyddande lantbruks- och regionalpolitik. Det fruktar Bondelaget, som motsvarar LRF. Bondelagets ledare Nils T. Bjørke sade strax före valet till medlemstidningen Bondebladet att lantbruk tillhör de områden där åsiktsskillnaderna mellan partierna är störst.
Kristelig Folkeparti, Senterpartiet och i en rad frågor Socialistisk Venstre är de partier som går längt i stöd till lantbruket. Därefter får man bedöma hur stort genomslag partiet kan tänkas få utifrån vilka samarbetspartners det valt.
Nils T. Bjørke konstaterar att det inte var enkelt att få den rödgröna regeringen att ta lantbrukets problem på allvar. Men det senaste årets jordbruksförhandlingar var positiva.
Han tror inte på ett avreglerat norskt lantbruk med stora, effektiva gårdar, utan hänvisar till hur svenskarna sliter med konkurrensen från Europa. Norges lantbruk med sin geografi och topografi har inte möjligheter att vara billigast, säger han. Lantbruket har grundläggande behov av tre saker: tullskydd, budgetöverföringar av stöd till lantbruket samt marknadsregleringar. Höyre, Fremskrittspartiet och Venstre vill på olika sätt skära i tullskydd, överföringar och marknadsregleringar.
Norsk lantbrukspolitik liknar den svenska före 1990, men med en avsevärt högre skyddsnivå.