Bedömare menar att Kina har köpt mejerivaror för att fylla sina lager och att landet inte bara handlat för omedelbar konsumtion. Att ha mental beredskap för fallande priser kostar inget, så börja med det. Det skriver råvaruexperten Björn Folkesson i veckans krönika.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Mjölk. Är det läge att sälja mjölk nu? Placerarna på Eurexbörsen utgår från att det är rätt beslut eftersom smörkursen har fallit länge nu. Rådgivarna på Rabobank tror också att toppen är förbi. Orsaken är främst att det nu har förflutit lång tid med enhetliga marknadssignaler och det kan sammanfattas med ökad produktion, eftersom priset är högt och lönsamheten bra.
För mjölkbonden finns därmed två alternativ. Det ena är att tro på Rabobank med flera och i så fall köpa säljkontrakt för att minska skadan av fallande mjölkpris. Det görs i form av bearcertifikat som handlas med värdepapperscentralen. Det andra alternativet är att ignorera vad Rabobank säger och utgå från att smöret återhämtar sig och kanske rent av stiger till nya rekordnivåer.
Det senare alternativet är utan tvekan det enklaste och torde tas av majoriteten, medan det förra förslaget kräver ekonomiska säkerheter och lite administrativt handlag med internet. Därtill krävs det säkert en bit djärvhet eftersom det i så fall är något nytt.
I det här gränslandet som vi nu befinner oss i så tittar vi extra noga på nästa auktion på Fonterra. Det troligaste är att vi får en korrigering antingen svagt uppåt eller svagt nedåt och i så fall kommer Arla att kunna hålla mjölkpriset nära nog stabilt – men om ett relativt stort prisfall blir verklighet så är nog mjölkpriset på väg nedåt vid nästa Arlabeslut.
Beslut på gårdsnivå om ökad produktion har tagits i både Nya Zeeland och i Australien och det får förr eller senare genomslag. Därtill menar vissa bedömare att Kina har köpt mejerivaror för att fylla sina lager och inte bara handlat för omedelbar konsumtion. Vi får se vad som händer, men att ha mental beredskap för fallande priser kostar ju inte något så det bästa är väl att börja med det.
Raps. Fortfarande är rapsen lättrörlig och då prismässigt även uppåt. Nu senast var det en fin uppgång som reaktion på den amerikanska rapporten om tillgång och efterfrågan på jordbrukets råvaror. Det var främst dålig skörd av soja i USA som fick rapsen att stiga.
På Facebook var det intressant att läsa om hur tydliga vissa bönder är i sina målkurser. En nivå som lär locka många till försäljning är 380 euro per ton och då är det majkontraktet som de flesta bönder med inlagrad rasps tänker på. Kommer vi då att kunna nå så högt? Tja, det hänger på såväl palmoljan i Indonesien som sojan i USA eller Brasilien.
För vete ser det tyngre ut med både rekordstort lager och stora arealer höstsått i både Ryssland och EU. Båda blockens bönder har lyckats så just under respektive just över 20 miljoner hektar. Om det går enligt beräkningarna med vädret kommer så småningom utlagt kväve grödan till nytta och vi är i så fall i fortsatt pressat läge på vetesidan.
