Björklund: "Framtiden är mer marknad"

Han växte upp i västgötska Skene på den tiden som textilindustrin gav orten jobb. Men runtomkring var jordbruket den dominerande näringen. Dessa rötter har dock inte gjort Jan Björklund till någon vän av EUs jordbrukspolitik. Cap är ett rött skynke för liberalen som lika vant som tvärsäkert fördömer Caps subventioner.

– Den europeiska jordbrukspolitiken måste i allt väsentligt beskrivas som en jättesubvention av franska och spanska vinbönder.

Cap är konstruerad för att de stora jordbrukarnationerna i Europa och Sverige missgynnas, slår Jan Björklund fast.

– Framtiden är inte subventioner utan mer marknad. En del som är kritiska till Cap säger låt oss åternationalisera, men då är vi farligt ute. För då kommer vi att se att massor av länder börjar hårdsubventionera igen.

undefined

– Det är klart att vi har en jordbrukspolitik och den mest radikala av alla. Vi vill ta bort de europeiska subventionerna.

undefined

– Nej, det behöver ske en omväxling till det som är miljörelaterat och allt det där med att vårda kulturlandskapet.

undefined

– Jag tycker att det har ett starkt värde att vi har en svensk livsmedelsproduktion. Men till sist så är det konsumenten vid köttdisken som väljer. Och då måste svenskt jordbruk naturligtvis vara konkurrenskraftigt.

Och där handlar det om vilka regler som Sverige ställer upp.

– Det är väl jättebra att vi driver på för djurhållningsregler, men om vi hela tiden har helt andra regler som gör allt mycket dyrare så förstår jag ju böndernas frustration.

Att sänka svenska krav vill Jan Björklund inte göra, utom när det gäller enstaka ”tokiga” regler.

– Och därför är åter mitt svar på detta att vi måste sträva efter gemensamma regelverk i Europa.

undefined

– Jag kan tänka mig detta om det används för att sätta upp högre miljökrav. Men jag vill varna för att det ganska snabbt leder till en förtäckt protektionism. För just det här att nu ska vi bara köpa från vårt eget land, eller vår egen kommun, det är ju protektionism.

Då är man inne på en farlig väg, menar han. Frihandeln hotas.

– Och en del av producenternas förtjusning över de här idéerna tror jag inte i första hand beror på engagemang för miljön utan på att man ser en chans att bli av med utländska konkurrenter.

Landsbygdsfrågorna har lyfts fram detta supervalår. Men Jan Björklund hävdar att ett Stockholmsperspektiv färgar den politiska debatten och i synnerhet hos oppositionspartierna V och MP.

– I en lång rad frågor hittar du detta, i inställningen till bensinskatten och till vargproblematiken.

I de stora fundamentala frågorna skulle dessa partiers politik vara katastrofal för landsbygden, hävdar han.

– Det gäller både deras kraftiga höjningar av alla transportskatter och deras nedläggning av kärnkraften. Det är ju helt absurt. MPs valspråk borde vara ”Hela Södermalm ska leva”.

undefined

Sanningen är att det inte finns en enkel lösning, konstaterar Jan Björklund. Utvecklingen i Sverige går mot urbanisering och det är en kraftfull utveckling.

– Men en viktig fråga är energipriserna. Lägger man ner kärnkraften vore det en katastrof för skogs- och pappersindustrin och försörjningen i stora delar av Landsbygdssverige, säger kärnkraftsförespråkaren Björklund.

– Det är med sänkta arbetsgivaravgifter och minskat regelkrångel som vi förbättrar det svenska företagarklimatet. Det kommer landsbygden till godo eftersom den är mycket mer småföretagartät än städerna.

Sänkt skatt på småföretag, vilket LRF har fört fram som krav, vill Jan Björklund inte låsa sig vid. Högre upp på hans lista för att underlätta för småföretag står slopat sjuklöneansvar de två första veckorna. En annan avgörande faktor för landsbygden är skolorna, säger han.

Som utbildningsminister är det inte minst honom som den rödgröna oppositionen pekar ut som ansvarig för en politik som leder till att byskolor läggs ned. Jan Björklund lägger i stället skulden på kommunerna.

– Många kommuner är hänsynslösa när det gäller att lägga ner byskolor. Friskolorna har på många håll varit räddningen, säger Jan Björklund som går till val på förstatligande av skolorna.