Kör bioenergin på en högre växel
För att landa rätt finns all anledning att lyfta fram bioenergins möjligheter. För att öka och dra nytta av hela potentialen finns anledning att lägga i en högre växel. Det skriver Pär Fornling.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Det är oroande och ledsamt att Sverige halkar efter i omställningen mot ett klimatvänligt samhälle. EU är på väg att dra oss inför domstol för att omställningen till förnybar energi fördröjs. Den ansvariga ministern, Ebba Busch (KD), är enbart inriktad mot kärnkraft. Det är mycket tal om det första spadtaget. Frågan är om det leder till mer än en grop där hon själv trillar i. Det handlar en hel del om sol, vind och energilagring. I det här forumet ligger det närmast till hands att tala om skog och bioenergi, vilket nu är landets största energikälla. Och nästan allt kommer från skogen. Dessutom finns det gott om utrymme att växa vidare.
En viktig källa är avverkningsrester i form av grenar och toppar. Uttaget av grot kan långt mer än fördubblas. För att nå dit är en åtgärd att rusta upp Inlandsbanan. Att få fram skogsbränslet från inlandet kräver bättre transporter. Redan i dag är skogsråvara banans viktigaste gods i fredstid. Ett nytt tungt, och lite yrvaket, argument är Inlandsbanans betydelse för beredskapen. Nato vill gärna att den rustas. Beredskap är också ett nytt avgörande argument för tillverkning av flytande biobränslen.
Professor Pål Börjesson, Lunds universitet, har analyserat möjligheterna för bioenergi. Om uttaget fortsätter att växa med ungefär dagens förutsättningar ger det en tredjedel mer energi fram till 2050. Ökningen räcker till att ersätta en tredjedel av dagens fossila bensin och diesel. Det förutsätter att viljan finns. Tekniken är långt utvecklad men det är ändå en risk att bygga de första fabrikerna. Därför behövs ekonomisk hjälp för att komma i gång. Jämfört med beredvilligheten att öppna börsen för kärnkraft handlar det inte ens om felräkningspengar. Och bioenergin räcker till mer än så om potentialen nyttjas fullt ut.
Eftersatta röjningar och annat sly kan bli lika stort som dagens uttag av grot. Det förutsätter att tekniken tar ett kliv framåt och att duktiga entreprenörer får chansen att visa vägen. Det finns runt 400 000 hektar nedlagd åkermark som passivt växer igen. Marken är perfekt för snabbväxande lövträd. Nyttjas det fullt ut handlar det årligen om tiotals miljoner kubikmeter virke. Potentialen kan också försvinna som glass i solsken. Pål Börjesson pekar på några EU-direktiv som om de implementeras riktigt illa tar bort hela tillväxten.
Bakom konstiga förkortningar som NRR (naturrestaurering), LULUCF (binda in kol i växande träd) och RED III (Förnyelsedirektivet) lurar hot och begränsningar. Det behöver inte bli så. För att landa rätt finns all anledning att lyfta fram bioenergins möjligheter. Den växer av egen kraft, för att öka och dra nytta av hela potentialen finns anledning att lägga i en högre växel. Det kräver både visioner och handlingsprogram.