Vilken påverkan har betesskador på tall ?
Varför inte låta tall och gran ”kämpa” med slyet, björk, sälg med mera, under uppväxten? Detta har jag funderat över men inte fått någon förklaring. Det skriver Barbro Winge, Åseda.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
I tidningen Land Skogsbruk har man kunnat läsa, och på möten har man kunnat höra, om betesskador på tallplantor av älg och rådjur. Resultatet har blivit att man har planterat gran i stället på marker där det egentligen skulle passat bättre med tall.
Jag bor mitt i Småland på min föräldragård, som när jag växte upp drevs av min far med skog och mjölkkor som grund. Ibland kör jag vägarna till Kalmar, via Fröseke – Orrefors och vidare, och har konstaterat att längs den vägsträckan växer det fin tallskog mil efter mil och den ser ut att vara cirka 30 – 40 år gammal. Planterad någon gång på 1980-talet. På den tiden var ju älgstammen betydligt större. Hur kom det sig att älgarna inte betade och förstörde tallplantorna på den tiden? Eller har tallplantorna ändå vuxit upp till bra stammar trots betesskador när plantorna var relativt små ?
När man åker tåg från Hultsfred mot Linköping så ser man även där mil med välvuxen tallskog. Och även på andra sträckor i Småland så ser man fin tallskog. Jag rider på skogsvägarna där jag bor och konstaterar liknande fin tallskog på olika områden och har även sett tallplantor som blivit skadade i toppen men ändå klarat sig och växer. Bara ett fåtal har dött på grund av betesskador. Har det gjorts grundlig forskning på hur tallplantor som skadas i toppen när de är relativt unga, blir som vuxna träd? Blir det alltid en skada i stammen när tallen växer upp som följer tallen hela livet? Det är oftast toppen på tallplantan som är äten. Hur ser en skada ut i virket i tallen? Och vad blir förlusten då ekonomiskt, om man jämför betesskadad vuxen tall i förhållande till icke betesskadad vuxen tall per kubikmeter?
För ett antal år tillbaka så härjade rävskabben som medförde att vi hade väldigt mycket rådjur, eftersom räven inte kunde hålla efter stammen. Jag undrar hur det här hänger ihop? Har man alltid sett skador på tallskog och beklagat sig, och sedan har det ändå blivit bra tallskog? Man menar att lövskogen inte får någon möjlighet i skogarna nu eftersom det planteras så mycket gran, och det påverkar älgarnas möjligheter till mat. Då kan man också fundera över varför man så fort som möjligt ska röja bort lövslyet bland tallarna och granarna? Samtidigt ska varken gran eller tall växa för fort med tanke på framtida kvalitet. Varför inte låta tall och gran ”kämpa” med slyet, björk, sälg med mera, under uppväxten? Och till gagn för älgar och rådjur.
Detta har jag funderat över men inte fått någon förklaring fast jag har ställt frågorna vid några tillfällen.
Barbro Winge
Åseda