Besprutning ska hålla älgen borta
Viltavskräckande medel på toppskotten. Så lyder strategin för AB Hvalfisken när tusentals hektar tallungskog skyddas från älgbetning.
I Henrik Söderbergs uppdrag ingår bland annat att öka tallandelen samtidigt som viltstammarna ska vara rika. En svårlöst ekvation som han alltså löser med viltavskräckande medel, inte med hägn.
– Vi bedömer att detta blir billigare än att bygga hägn som dessutom kräver tillsyn och underhåll ungefär var tionde dag. Vi tycker också att hägn begränsar jakten, säger Henrik Söderberg som arbetar genom det egna bolaget Henrik Söderberg Förvaltning AB.
Skogsland träffar Henrik Söderberg och hans medarbetare Tobias Pettersson i en tallföryngring utanför Trosa i Sörmland. Hösten har hunnit till slutet av oktober, en lämplig årstid att behandla plantor med viltskydd.
– Plantorna ska ha invintrat ordentligt. Toppskottet ska inte växa förbi det som är behandlat, säger Henrik Söderberg.
Regnet börjar falla, vilket gör förhållandena för plantsprutning mindre lämpligt. Vatten på plantorna försämrar viltskyddets vidhäftningsförmåga, men Tobias Pettersson hinner ändå visa hur arbetet går till. Med en ryggspruta kryssar han fram mellan plantorna och ger varje toppskott en dusch med något som ser ut som vit sprayfärg.
– Plantorna ska vara torra. På morgnarna kan det vara dagg eller frost på plantan och då kan medlet rinna av. Men i så fall brukar det gå bra att spruta från lunch och framåt, säger Tobias Pettersson.
Metoden har använts på Hvalfiskens marker sedan 2007. Henrik Söderberg har inte gjort några konkreta uppföljningar på resultaten, några siffror har han inte.
– Men vi kan konstatera att huvuddelen av plantorna inte blir betade, säger han.
Plantorna sprutas under tre till fyra växtsäsonger där år två och tre är viktigast. År ett skyddas plantan ofta av snö och vegetation och år fyra är plantorna på gränsen till älgsäker höjd, menar Henrik Söderberg. Han bedömer att det krävs stora planteringar, 5 hektar eller större, för att metoden ska fungera bra.