Beslutet oroar växtodlarna

Den 25 februari ska EU-länderna ta ställning till förslaget om förbud som lades fram av kommissionen förra veckan. Det kom som en omedelbar reaktion på en rapport där EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, pekar ut dessa insektsmedel som en orsak till den dramatiska utslagningen av bisamhällen inom EU och runt om världen.

Av de tre substanser som anses kunna utgöra en risk är två redan förbjudna i Sverige för jordbruksändamål: chlothianidin och thiametoxam. I praktiken har förbudet dock spelat mindre roll. Utsäde som har betats med just dessa medel har ändå kunnat importeras till Sverige från andra EU-länder där de är tillåtna. Så sker till exempel i ganska stor omfattning med rapsfrön som i Tyskland har behandlats med clothianidin.

– Därför kan vi inte avgöra om vi har fått en förbättrad situation i Sverige efter förbudet. Vi får ju fortfarande in ämnena, säger kemikalieinspektionens agronom Peter Bergkvist, som deltog i förra veckans kommittémöte i Bryssel.

Kommissionens syfte med att stoppa det fria flödet av utsäde som bearbetats med neonikotinoider är just att kunna mäta hur stor roll dessa substanser faktiskt spelar för bisamhällenas kollaps.

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare är dock oroade av följderna av en eventuell begränsning av neonikotinoiderna. I Mellansverige är betningen av vårraps av stor betydelse för att odlingarna ska klara sig undan angreppen från rapsjordloppan.

Något alternativ till neonikotinoider med lika god effekt finns inte, enligt Kemikalieinspektionen.

– De här ämnena har en väldigt stor kommersiell betydelse för rapsodlingen. Samtidigt är det ju ingen som ifrågasätter att bin har en väldigt stor betydelse, säger Peter Bergkvist.

Den tredje substansen som kommissionen vill förbjuda heter imidakloprid och är i dag tillåten att använda för betning av utsäde i Sverige. Den produkt som finns på den svenska marknaden har dock enligt Kemikalieinspektionen till stor del övergivits av rapsodlare, eftersom den anses som mindre effektiv.