Kristina Hansén

Betongsilos omgivna av träd vid en grusväg.

Soumen Viljava silor.jpg

<p>Att säkra 3 000 kalorier per person och dygn är riktmärket. Det är också den kalorimängd som Jordbruksverket har utgått från i utredningarna om vilka varor som bör beredskapslagras. Det är spannmål för humankonsumtion och de kritiska insatsvarorna växtskyddsmedel, utsäde, mineralgödsel och proteinfoder.</p><h2>Krigsproduktion</h2><p>För spannmål har myndigheten utrett kostnaden för 3, 6 respektive 12 månaders lager. Mängden lagrade insatsvaror ska vara tillräcklig för att upprätthålla en anpassad produktion, så kallad krigsproduktion, under en växtodlingsperiod vid allvarlig samhällsstörning eller krig. De totala lagringskostnaderna beräknas bli totalt 7–8,5 miljarder kronor för de första tio åren, det vill säga 700-850 miljoner kronor per år, när omsättningslagren är under uppbyggnad, eller 67 till 78 kronor per person och år.</p><p>–&nbsp;Det är alltså billigare än att köpa ett kaffepaket per person och år, säger Saranda Daka, utredningsledare och beredskapshandläggare på Jordbruksverket.</p><p>För andra viktiga insatsvaror som drivmedel, el, transporter och arbetskraft har myndigheten räknat på behovet och kommer att inleda samarbete med berörda myndigheter. Hur många månaders spannmålslager som blir aktuellt är upp till regeringen.</p><p>–&nbsp;Även i det högsta spannet hamnar vi på samma kostnadsnivå som i Finland. Det är vi väldigt nöjda med eftersom Finland är ett föregångsland när det gäller beredskapslager och har kunnat effektivisera lagringen.</p><strong class="fraga">Kan det tolkas som att Jordbruksverket förordar att regeringen bör besluta om det högsta spannet?</strong><p>–&nbsp;Nej, det är regeringen som behöver göra den bedömningen utifrån säkerhetsläget i Sverige och omvärlden.</p><h2>Finsk modell</h2><p>Förra våren föreslog Jordbruksverket att Sverige ska upprätta avtalsbaserade omsättningslager för spannmål enligt finsk modell. De två rapporter som Jordbruksverket överlämnat till regeringen berör beredskapslagring av insatsvaror till jordbruket och beredskapslagring av spannmål i Sveriges nordligaste län Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Tillsammans utgör de länen halva landets yta. Produktions- och transportförutsättningarna skiljer sig från övriga Sverige samtidigt som området är strategiskt viktigt för rikets och Natos försvar.</p><p>–&nbsp;Det saknas kvarnar, odling av spannmål för humankonsumtion och lagringsutrymmen både hos företagen och den uppsamlande handeln.</p><p>Det kräver uppbyggnad av ny infrastruktur och helt statliga lager som komplement till lager där enbart spannmålen ägs av staten men omsätts av företagen fastslår Jordbruksverket.</p><p>– När vi börjar etablera lagren i norra Sverige är det viktigt att inte konkurrensen snedvrids och då kan vi inte tillåta att endast en eller två aktörer tar över hela spannmålsmarknaden för lagring. Därför kan även statliga lager behövas.</p><h2>Beredskapskvarnar</h2><p>Jordbruksverket föreslår även mobila beredskapskvarnar för att kunna förädla spannmålen till livsmedel i norra Sverige.</p><p>–&nbsp;Sådana kvarnar fanns i det gamla beredskapssystemet och vi tänker oss något liknande för att snabbt kunna få till en produktion av mat och mjöl i kris- eller krigstid. Men det behöver utredas vidare.</p>

Beredskapslager grynhavre buljong.jpg

<p>I övrigt är skillnaderna stora mellan 1900-talets beredskapslagring och systemet som nu föreslås.</p><p>– Den gamla beredskapsmodellen gick ut på att staten lagrade och omsatte varorna. Även färdiga livsmedel lagrades. När varorna blev gamla och såldes ut fick det en väldigt negativ marknadspåverkan.</p><p>Det nya systemet efterliknar det finska där företagen är helt integrerade i beredskapssystemet och sköter lagring i befintlig infrastruktur mot en ersättning.</p><p>–&nbsp;Staten ska inte göra mer än nödvändigt utan lagren ska användas först om en bristsituation inte kan åtgärdas på annat sätt i kris eller krig.</p><h2>Rimlig tidsperiod</h2><p>Att uppbyggnaden av lager måste ta tid för att inte störa marknaden har påtalats av branschen och Jordbruksverket bedömer att 5-10 år är en rimlig tidsperiod innan lagren är på plats.</p><p>–&nbsp;&nbsp;Tempot behöver anpassas för att inte företagen och exporten ska drabbas negativt, men om säkerhetsläget skulle kräva det har regeringen möjlighet att påskynda uppbyggnaden eftersom marknaden kommer att påverkas oavsett i ett allvarligare läge, säger Saranda Daka.</p><p>Jordbruksverket räknar med att kunna påbörja upphandlingen med företag under 2026.</p>

<h3>Nya förslag för svensk beredskapslagring</h3><p>Jordbruksverket har lämnat tre rapporter till regeringen om beredskapslagring: Spannmål (mars 2024), spannmål i norra Sverige samt insatsvaror i jordbruket (mars 2025). Lagring av kritiska insatsvaror (växtskyddsmedel, utsäde, mineralgödsel och proteinfoder) föreslås för en växtodlingssäsong och spannmål i 3, 6 eller 12 månader beroende på vad regeringen beslutar. Kostnaden beräknas till 7–8 miljarder kronor eller 67-78 kronor per person och år under de första tio åren. Staten föreslås stå för en del av finansieringen för att bygga upp nödvändig lagringsinfrastruktur.</p><h3 class="source">Källa: Jordbruksverket</h3>

<p>Jordbruksverket har tittat noga på det finska systemet för beredskapslagring. Läs mer om det hur det finska systemet fungerar i <a href="https://etidningen.landlantbruk.se/p/land-lantbruk/2023-11-10/a/utsatt-lage-formade-finlands-beredskap/1367/1121415/44180789">Land Lantbruks E-tidning</a>.</p>

<p>För att säkra mattillgången i kris och krig ska staten upprätta omsättningslager för spannmål och insatsvaror – med särskilda prioriteringar för norra Sverige. Det föreslår Jordbruksverket i två nya rapporter som överlämnats till regeringen. Kostnaden beräknas till ”billigare än att köpa ett kaffepaket per person och år”.</p>

Jordbruksverket har överlämnat sina förslag för svensk beredskapslagring till regeringen.

Kostnaden för svensk beredskapslagring: "Billigare än ett kaffepaket per person"

Lantbruk

Sverige kan snart följa finländsk modell för beredskapslager. Statliga spannmåls- och insatsvarulager föreslås för stabil försörjning.

Pusselbitarna för svensk beredskapslagring på plats

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera