Torbjörn Morén, skogsägare i Uppsala, en av många markägare som råkat ut för granstölder i sin skog under veckorna kring jul.
– Det försvinner många granar och jag har själv drabbats. Det här förekommer överallt, man hör talas om det på skogsägarträffar och i andra sammanhang, säger han.
Enligt Torbjörn Morén tror många att man får hugga julgran på annans mark, att det inte är något brott. Folk stjäl granar till sig själva och till släkt och vänner, menar han.
– Det blir ett herrans liv om man kommer på dem, de tror att de har rätt att ta granar, säger Torbjörn Morén.
Bengt Lundsgård arbetar på LRF Konsult, tjänsteområde juridik. Enligt honom har man rätt att ta granen ifrån tjuven om denne ertappas inom den egna fastigheten. Men utanför fastighetens gränser går det inte, menar han.
– Då får du inte ta tillbaka granen, säger Bengt Lundsgård.
Skulle man ertappa en julgranstjuv finns det olika sätt att agera på, enligt Bengt Lundsgård. Att begära ersättning i pengar kan vara en variant.
– I det läget kan man ju säga att alternativet är en polisanmälan, säger Bengt Lundsgård.
Väljer man att polisanmäla har man rätt att kräva att tjuven legitimerar sig. Om denne inte kan eller vill visa legitimation har man rätt att ta ett foto av personen om det underlättar en polisanmälan.
Handlar det om stöld av en större mängd granar kan det bli aktuellt att kräva skadestånd, vilket sker genom stämning. Skadeståndets storlek får då räknas fram med utgångspunkt i faktorer som trädens framtida värde och förluster på grund av för tidig avverkning och så vidare.
– Här får man väga in skälighetsaspekten. Gäller det en enda gran kan man ju utgå från ett marknadsvärde på 300 kronor och begära ytterligare ersättning som kompensation för förlusten, resonerar Bengt Lundsgård.