Vi parkerar bilen vid stoppet som satts upp med en skylt om att vägen är avstängd. Den gamla landsvägen som gick här förr är ett minne blott. Under många år låg den under vatten på grund av bäverns dammbygge.
En bit ned längs vägen öppnar sig ett annorlunda landskap. En vidsträckt våtmark med vattenspeglar där endast silvergrå döda stammar av vad som en gång var en välmående granskog.
– Det är inget annat än ett gigantiskt viltvatten numera, säger Staffan Jansson.
Råbäcken kallas den och avvattnar tjärnar och kärr i skogen på sin väg ned mot Överudssjön i Grums kommun. Den är inte mer än max en meter bred men bäverns dämningar har gjort att den svämmat över sina breddar, gått över vägen och lagt ett stort, stort område under vatten. Även jordbruksmarken intill är låglänt och har varit så vattensjuk att den inte varit brukad på ett tiotal år.
Det började med några bävergnag, men ganska snart blev problemen allt större. Bäverparet som kommit hitflyttandes dämde upp bäcken som svämmade över och vattennivåerna steg. Snart var vattnet 30 centimeter över vägen och översvämmade granplanteringen på andra sidan.
– Det var åkerplanterad gran så det växte bra här, säger Staffan Jansson.
Det har gått tio år sedan det började och till slut lyckades man med gemensamma krafter att skjuta bort bäverfamiljen och sedan två år har det varit lugnt. Man har rivit fördämningarna och lagt in trummor i vägen. Den är fortfarande inte farbar utan används numera som promenadstråk eller ridväg.
Men marken på andra sidan har man inte lyckats göra någonting åt. Den skulle behöva dikas ur, men det är för blött för att kunna ta sig ned med några maskiner. När Staffan Jansson gjorde en ny skogsskötselplan för några år sedan togs all marken undan till frivillig naturhänsyn.
– Jag vet inte vad annat jag kan göra med den. Inga försäkringar gäller för skadorna och den är numera helt värdelös. Vi försökte ta några av de döda träden till ved, men det var för mycket vatten för att det skulle gå.
Han spanar nedströms bäcken där all lövskog intill jämnats med marken och stelnar till.
– Titta, det där har jag inte sett. Det fanns inte i höstas.
Det är en ny fördämning på en annan plats än den förra. Bävern har kommit tillbaka igen.