Stora delar av utbetalningarna av EU-stöd blir försenade.
Det har skapat stor oro hos många bönder som pantsatt EU-stöden hos banken och som riskerar att inte kunna betala när lånen förfaller.
– Vi vet ju orsaken och att det är saker man tyvärr inte kan råda över. Det är sunt förnuft hos rådgivare och kredithandläggare som måste gälla och jag har svårt att se att någon skulle säga nej till att hjälpa till att förlänga en EU-kredit några månader för att jordbruksverket bygger om sitt IT-system, säger Per Skargren, segmentsansvarig Skog och Lantbruk på Swedbank och Sparbankerna.
Beskeden om förseningar hos Jordbruksverket är allmänt kända sedan en tid och Per Skargren har gått ut internt och informerat ansvariga rådgivare på kontoren.
– Det ska inte komma som någon överraskning för någon. Vi går också ut till kunder som vi vet har hög belåning och ställer frågan om de får förseningar, säger Per Skargren.
En förlängd kredit innebär samtidigt att lantbrukaren kommer att få betala ränta till banken.
Per Skargren flaggar också för att det kan bli tufft att belåna 2016 års stöd innan 2015 års lån är betalda. I normalfallet gäller ansökan om EU-stöd och en preliminär beräkning av det kommande stödet som grund för låneansökan.
– EU-krediter söks ofta hos bankerna under perioden april-augusti och är beroende på behov och finansiell ställning. Samtidigt kan vi inte ha två års lån på EU-stöd löpande parallellt, säger han.
Landshypotek har också förståelse för lantbrukarnas tuffa läge.
– Vi vill ha en nära dialog med kunden och se vad vi kan göra för att hjälpa till. Så länge vi har panten från EU-stödet och så länge kunden har en sund ekonomi i övrigt försöker vi se till att hjälpa till och förlänga krediten. Det är grundsynen, säger Margareta Lindahl, rörelsechef på Landshypotek Bank, säger Margareta Lindahl, rörelsechef på Landshypotek.
Även om krediterna ofta är lagda med snäv marginal rent tidsmässigt, tror inte Margareta Lindahl att den försenade utbetalningen ska tvinga någon kund från hus och grund. Hon menar att pantsättningen av EU-stöden ofta bara är en liten del av den totala belåningen i ett lantbruksföretag. Det är den stora bedömningen av kundens långsiktiga återbetalningsförmåga som banken grundar sin kreditgivning på.
– Problemet med den försenade utbetalningen är snarast att det skapa likviditetsbrist i företaget. Den medför att kunder tvingas skjuta på planerade investeringar eller att en leverantör får vänta på betalning. Något måste stå tillbaka och det är nog heller inte ovanligt att det är det egna löneuttaget som blir lidande, säger Margareta Lindahl.
Även LRF:s ordförande Helena Jonsson påpekar att det i många fall kan bli fråga om akut en likviditetskris för många av förbundets medlemmar.
– Jag tänker till exempel på mjölkproducenter som har en tuff ekonomisk situation, som har belånat stöden och nu har krediter som de måste betala ränta på.