Om dammen skulle rivas skulle de uppströms boende få illaluktande dy där de nu har sina bryggor och all båttrafik skulle av naturliga skäl inte längre vara möjlig. Det skriver Fins Kjell Eriksson i ett debattsvar.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Vi i Sverige är inte utan strömmande vatten utan här finns en balans mellan miljö och produktion.
Christer Borg skriver i sin artikel i Land Lantbruk att alla ekonomiska kalkyler visar att den ekonomiska potentialen är många gånger större för rekreationsturism än för de tusen minsta kraftverken. Christer Borg skriver också att det är större chans till inkomst om ett strömvatten får vara ett strömvatten.
Låt oss skala ned detta till att röra min anläggning. Om dammen skulle rivas skulle mycket riktigt ett strömvatten uppstå och vattenspegeln skulle försvinna. Kvar blir en bäck och en liten fors. De uppströms boende skulle få illaluktande dy där de nu har sina bryggor och all båttrafik skulle av naturliga skäl inte längre vara möjlig. Christer Borg pratar om större chanser till inkomst med strömmande vatten, men till detta påstående ställer jag mig tveksam.
Om vi fortfarande håller oss till min nedskalade del skulle det betyda att fiskevårdsområdet skulle mångfaldiga sin fiskekortförsäljning på grund av den bäck och lilla fors som uppkommit efter en dammrivning? Knappast troligt. Men om vattnet fått rinna genom en turbin så hade i alla fall 350 000 kWh kommit samhället till gagn och damm och vattenspegel blivit kvar som det alltid varit (i alla fall i 200 år). I nyare miljödomar brukar det vara kutym att kraftverksägaren betalar en årlig summa till fiskevårdsområdet och säkerligen får fiskevårdsområdet in mer pengar på att turbinen tillåts snurra än att fiskekortsförsäljningen skulle öka. Inkomsterna från kraftverket kommer omgivningen till del genom att medel varje år tillfaller fiskevårdsområdet.
Rekreationsturism finns redan i dag och frågan är om en liten fors och en göl (bäck) skulle öka rekreationsturismen. Återigen passar påståendet knappast troligt in. Flora och fauna är anpassade till denna, får man väl säga, gamla biotop. Christer Borgs slutord: Detta är ett faktum som inte går att diskutera bort, anser jag härmed vara belyst. Visserligen i en nedskalad version men som mycket väl skulle kunna skalas upp och gälla småskalig vattenkraft. Jag skulle vilja säga att Christer Borgs faktum kvarstår ej.
Christer Borg skriver också att det inte ska vara en räcka med småsjöar mellan dammar och det kan jag väl hålla med om men i mitt fall så är det heller inte det. Mellan dammarna finns det ett fint strömmande vatten. I detta sammanhang så kommer ordet balans till sin rätt.
Låt oss tillsammans finna bra kompromisslösningar!
Fins Kjell Eriksson
Nås, Dalarna
LÄS MER: Älvräddarna – landsbygdens fiende