Avel för robusta suggor
Exteriörbedömningen som görs av suggor vid 100 kilo förutsäger inte benstyrkan hos den vuxna suggan tillräckligt effektivt. Det tror forskare vid SLU som nu undersöker möjligheten att komplettera avelsvärderingen.
Exteriörbedömningen som görs av suggor vid 100 kilo förutsäger inte benstyrkan hos den vuxna suggan tillräckligt effektivt. Det tror forskare vid SLU som nu undersöker möjligheten att komplettera avelsvärderingen.
Både benhälsa och reproduktion korrelerar med lång livslängd hos suggor. De följs också åt i nedärvningen och kan båda användas i avelsarbetet för att få längre livslängd hos suggor.
Det visar en studie från Sveriges Lantbruksuniversitet som skattat arvbarheten hos måtten på benhälsa från exteriörbedömningen. Men ändå är hälta, näst efter dålig reproduktion, den vanligaste utslagningsorsaken hos suggor.
I ett ytterligare projekt ska man nu undersöka om ett komplement, den digivande suggans benstyrka, kan öka effekterna av selektion för benhälsa.
Katja Nilsson är forskare vid institutionen för husdjursgenetik på SLU och en av de involverade i projektet som ska undersöka möjligheten att komplettera avelsvärderingen med data om den digivande suggans aktivitet. Hypotesen är då att suggor med hälta också rör sig mindre.
– Kan man använda exteriören i avelsarbetet i stället för suggans produktion så kan man mycket snabbare göra en bedömning utan att behöva lägga tid och pengar på suggan till dess att hon börjat producera, säger hon.
Studien ska också titta på olika genregioner hos suggor.
– Man har till exempel kunnat se att det finns en genregion som verkar vara kopplad till om suggan har svaga kotor eller inte. I förlängningen skulle det kunna generera ett gentest där man kan se om grisen har förutsättningar till ett smärtfritt liv, säger Katja Nilsson.
Enligt henne är det långsiktiga målet att man ska kunna selektera för egenskaper utan att ha negativ effekt på andra, och bondens plånbok,
– Vi vet till exempel att de genetiska sambanden mellan tillväxt och kullstorlek är ogynnsamma. Så när vi selekterar för tillväxt får vi en negativ inverkan på kullstorlek. Därför måste vi designa avelsprogrammen på ett sådant sätt att alla egenskaper vi är intresserade av ingår, trots deras ogynnsamma korrelation.