Naturvårdsverkets beslut går ut på att miniminivån med 27 vargföryngringar ska uppnås i endast sex län. Av dessa står Värmland, Dalarna och Örebro för 23. Norra och södra Sverige ska inte ha några föryngringar.
Beslutet avviker kraftigt från det förslag som länsstyrelsernas samverkansråd för det mellersta rovdjursförvaltningsområdet lämnade vilket har fått landshövdingarna i de berörda länen att reagera. Den stora skillnaden syns i Värmland som ska hysa minst 11 föryngringar i stället för föreslagna 7.
– Det kom som en överraskning. Vi hade räknat med att få en miniminivå på 5–7 föryngringar, säger Erik Forsberg, ansvarig för viltfrågor i LRF Värmlands styrelse.
I skrivelsen till regeringen hävdar landshövdingarna att Naturvårdsverkets agerande riskerar att allvarligt skada förtroendet för rovdjurspolitiken och för de förvaltande myndigheterna. Kritiken går framför allt ut på att beslutet låser fast vargarnas nuvarande utbredning i stället för att sprida dem över landet.
– När har det hänt att åtta landshövdingar skrivit brev till regeringen om att en myndighet inte följer riksdagens intentioner. Det är högst anmärkningsvärt, menar Lennart Johannesson, ordförande i Jägareförbundet Värmland.
Lennart Johannesson menar att Naturvårdsverket blandar ihop begreppen genom att bara sätta miniminivåer för områden där det i dag finns varg.
– Men lika allvarligt är att Naturvårdsverket dödar den regionala processen och visar att man inte litar på länsstyrelserna, säger Lennart Johannesson.
Värmland har för närvarande 17,5 föryngringar om man räknar in de som delas med Norge. Det motsvarar 175 vargar. Siffran kan dock i verkligheten vara 10–30 procent högre eftersom den utgår från inventeringen vintern 2013–2014.
– Inventeringarna är absoluta minimisiffror. De prutas på flera sätt, konstaterar Lennart Johannesson.
Tidigast den 19 november väntas Länsstyrelsen Värmland fatta beslut om hur många vargar som får fällas under den sex veckor långa jakten i januari–februari.