Artskyddet allt mer rättsosäkert
Inte bara arter är hotade, hotad är även rättssäkerheten i skogen, skriver Kerstin Davidson i veckans ledare.
Det här är en ledarartikel skriven av Land Lantbruks ledarskribenter. Land Lantbruk är LRFs medlemstidning och partipolitiskt obunden.
Det finns tyvärr fler och fler i samhället som tar väldigt lätt på äganderätten, sa LRF: s förbundsordförande Palle Borgström när han talade på LRF Skånes stämma på Alnarp.
Ja sorgligt nog finns många av dem som tar lätt på äganderätten på våra myndigheter. I veckans Land Skogsbruk berättas om hur Skogsstyrelsen än en gång nekar skogsägare i Hälsingland att avverka. Myndigheten har rådfrågat den lokala fågelklubben, vilken pekat ut lavskrikerevir på de anmälda arealerna.
När fågelintresserade privatpersoner tillåts vägleda myndigheter är nog utgången given, och skogsägaren blir förloraren. En av de berörda skogsägarnas kommentar är högst berättigad: "Fågelklubben har uppenbart blivit en myndighetsperson."
Att notera är att detta sker samtidigt som målet om andra stoppade avverkningar i lavskrikerevir i Hälsingland ligger hos Mark- och miljööverdomstolen för avgörande.
Artskyddet tycks bli alltmer godtyckligt och rättsosäkert. Följande absurda exempel kom till mig i ett mejl från en skogsägare i Norrlands inland. Han hade fått besked om att hans skogsmark hamnat inom ett Natura 2000-område. Skälet var att en skalbagge, aspbarkgnagaren, skulle skyddas. Han tog reda på fakta om skalbaggen och fick veta att dess livsmiljö är gammal och död asp. Men när han inventerade de sju hektar av hans skog det gällde hittade han inte en enda asp. Så här svarade Länsstyrelsen:
"Nej inte heller Länsstyrelsen har några dokumenterade höga aspvärden på din fastighet från inventeringen av lövgynnade insekter som gjordes i Länsstyrelsens regi. Men din fastighet ligger i ett landskap där fynd gjorts av aspbarkgnagaren och din fastighet ligger intill, alternativt mellan, fastigheter med värdefulla aspbestånd."
Visserligen innebär Natura 2000, enligt Naturvårdsverket, inget generellt stopp för pågående markanvändning. Men skogsägaren har fått veta att han måste fråga Länsstyrelsen om han vill göra ingrepp i sin skog.
Inte bara arter är hotade, hotad är även rättssäkerheten i skogen. Rättssäkerhet kräver att effekten av lagar och regler är förutsebar. Men hur ska man förutse vad som händer om "höga aspvärden" eller tjäderspel finns på grannens mark? Rättssäkerheten behöver stärkas. Ett första steg vore att se över Artskyddsförordningen.