Skogsstyrelsen ska ta fram en metod som med hjälp av artificiell intelligens identifierar lärkträd som skadats av skadeinsekten lärksäckmal. Ambitionen är att lösningen i förlängningen ska kunna användas för att upptäcka även andra skogsskador.
Med hjälp av drönarbilder görs märkningar på trädnivå för att lära modellen att identifiera alla lärkträd och klassificera dem som friska eller skadade.
Projektet ska bidra till att angrepp av lärksäckmal åtgärdas tidigare. Både datan och den färdiga modellen som ska upptäcka skador kommer dessutom att göras tillgängliga för användare utanför Sverige. På så sätt ska projektet bidra till en ökad förståelse på global nivå för de skador som lärksäckmalarna orsakar.
− Skogsstyrelsen har som första organisation i Sverige fått bidrag från Microsofts AI for Earth-program. Därför kan vi accelerera projektet eftersom det ger oss möjlighet att köra tunga beräkningar kopplade till artificiell intelligens med den senaste tekniken, säger Halil Radogoshi, projektledare.
Landets just nu största skador av lärksäckmal finns i sydöstra Västergötland. Omkring 1 600 drönarbilder över detta område används för att göra fler än 40 000 märkningar som ska lära modellen att identifiera alla lärkträd och klassificera dem som friska eller skadade.
Lärksäckmalen är en liten fjäril som förekommer i Götaland, Svealand och längs Norrlandskusten och orsakar skador på lärk.
Insekten är mer aggressiv i de delar av Europa som har ett varmare klimat, men skadorna av lärksäckmalarna befaras öka även i Sverige som en konsekvens av klimatförändringarna.
Tanken är att Skogsstyrelsen ska kunna använda kunskapen i större projekt framöver och använda samma upplägg för att hantera även andra skogsskador.
− Ett första nästa steg kan vara att identifiera almsjukedrabbade almar på Gotland. I förlängningen är målet att hitta skador av granbarkborre i tid för att göra en effektiv bekämpning, men det är en lång väg dit, säger Gunnar Isacsson, ekolog på Skogsstyrelsen.
Projektet pågår till februari 2020. Skogsstyrelsen prövar artificiell intelligens på fler områden, exempelvis i arbetet mot granbarkborren där man istället för drönarbilder använder satellitbilder.
