Uppdrag gransknings program handlade om en enda gård, en enskild människa som inte är en publik person. Därför ville Arla inte diskutera den enskilda gården i nationell media och tackade nej till att medverka i programmet, skriver Arlas vice ordförande Heléne Gunnarson.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Hej Sören, Barbro och Marie!
Vi är nog överens med er om att de bilder som Uppdrag granskning visade inte är representativa för hur det ser ut på majoriteten av svenska gårdar idag. Och så ska det självklart inte heller inte se ut på en gård. Bra djurhållning är otroligt viktig, för Arla, för djuren och för förtroendet för matproduktionen i Sverige.
Vi har i vårt kvalitets- och djuromsorgsprogram Arlagården mer omfattande krav på djuromsorgen än de svenska lagreglerna. Det görs kontroller regelbundet på gårdarna, från Arlas sida och från länsstyrelserna. Om något inte fungerar som det ska, så försöker vi stötta och hjälpa.
Det blir också uppföljande kontroller. Om det inte hjälper så slutar vi att hämta mjölk (vilket också skett tidigare på denna gård) och i slutändan djurförbud (ett beslut som länsstyrelsen fattar). I slutändan måste vi lita på att länsstyrelsen gör sitt arbete som kontrollorgan då hela systemet bygger på det.
Uppdrag granskning handlade om en enda gård. En enskild bonde, en människa. Denna bonde är inte en publik person eller en myndighet och då vill vi helt enkelt inte diskutera den enskilda gården i nationell media.
Detta är också anledningen till att vi tackade nej till att medverka i Uppdrag gransknings program. Vi tar dessa kontakter med bonden – en av våra ägare – direkt, samt med berörda myndigheter.
Avslutningsvis vill jag säga att svenska bönder har mycket god djurvälfärd och Arlabönder har ett tydligt regelverk att följa för att säkerställa det.
Heléne Gunnarson,
Vice ordförande Arla
