Stora Mu jobbar effektivt i både fält och ladugård

Korna ska ut på bete vilken dag som helst och vårsådden har just kommit i gång. Vi befinner oss i Svartbyn cirka 7 kilometer söder om Överkalix där björkarna denna näst sista majvecka börjar skifta i grönt.
På familjegården vid Kalixälven byggdes en KR-ladugård (koncentrerad rationalisering) 1970 av Magnus Persson, vilket var en tydlig utökning från det hushållsjordbruk man tidigare haft. Sonen Bert Persson blev delägare 1976 efter gymnasiet och ladugården byggdes ut med plats för 30 kor och ungdjur. Nu är han och hustrun Karin Liljebäck i sin tur på väg att lämna över företaget och dess i dag betydligt större verksamhet till sonen Johan Liljebäck och hans partner Hulda Wirsén. Generationsskiftet beräknas ta ungefär tre år.

– Jag har väldigt förstående föräldrar som låter den yngre generationen komma med sina idéer. Det är jätteviktigt att släppas fram. Andra yngre i branschen kan ha stora svårigheter med föräldrar som ska bestämma allt, säger Johan Liljebäck som har utbildat sig till lantmästare vid Alnarp.

Medaljer och diplom i långa rader

Hela familjen har samlats i personalköket för att berätta om nuet och framtidsplanerna för Stora Mu, som är en av årets spjutspetsfinalister och nyligen utsågs till Årets företagare 2024 i Överkalix kommun. Hulda Wirséns och Johan Liljebäcks båda flickor Alma, 9 år, och Ebba, 7 år, är i skolan. På väggarna i köket hänger medaljer och diplom i långa rader för de många högavkastande kor som har funnits på gården genom åren.

Verksamheten är helt inriktad på mjölkproduktion med strategiskt avelsarbete och god djuromsorg i en renodlad SRB-besättning. Mjölken levereras till Norrmejerier i vars styrelse Johan Liljebäck har varit ledamot i sex år. Tjurkalvarna säljs till en nötköttsuppfödare i Luleå kommun. I liten skala säljs även köttlådor till privatpersoner och företag. Stora Mu tar regelbundet emot studiebesök med skolelever och andra som på plats vill se hur ett modernt mjölkföretag fungerar. 

Sedan 2010 har cirka 30 miljoner kronor investerats på gården. Det året köptes en mjölkrobot och besättningen tredubblades. Fem år senare byggdes en ny torksilo för spannmål. För tre år sedan byggdes lösdriften ut med 130 ungdjursplatser och 20 sinkoplatser. Den befintliga lösdriften gjordes om till enbart mjölkande kor och den gamla roboten byttes ut mot två nya.

I år har Stora Mu investerat i en större kraftfodersilo för att kunna ta emot en full bil med kraftfoder samt en ny gödseltunna med ramp. Den sistnämnda levererades skinande röd dagen före Land Lantbruks besök. Vidare håller plansilon på att byggas ut för att kunna lagra mer foder på gården.

– Företaget är ekonomiskt stabilt. Även om vi inte har gjort jättevinster har vi gått med plus och kunnat ta ut skapliga löner. Soliditeten har ökat. Vi har en bra dialog med banken och jag tycker inte att det har varit svårt att få loss kapital, säger Johan Liljebäck.

– Men då ska man också komma ihåg att vi har en trimmad produktion med hög avkastning från fält och vidare i alla led genom hela kedjan. Det ger avtryck i nyckeltalen och innebär en mindre risk för banken.  Och så gäller det förstås att ha ständig koll på bokföringen och alla papper, tillägger Hulda Wirsén och vänder sig mot Karin Liljebäck som har arbetat på dåvarande LRF Konsult och ansvarar för ekonomi och administration i Stora Mu.

– Jag sköter börsen, skämtar hon. Men det blir mycket tid i ladugården också.

Målet 14 000 ECM per ko och år

Mjölkproduktionen per ko uppgår sedan 2020 i genomsnitt till 13 000 kilo ECM. Målet på sikt är 14 000 kilo ECM per ko och år.

– När Johan sa 13 000 kilo för några år sedan skakade jag på huvudet och sa att det går aldrig. Men det gjorde det. Så nu tror jag att vi klarar 1 000 kilo till, skrattar Bert Persson.

Enskilda djur, som prisbelönta kon 604 Kajsa ute i ladugården, producerar 19 000 kilo ECM.

– Den generellt höga avkastningen förklaras av att vi har bra djur, bra foder med höga värden för energi och protein och inte minst god omsorg om djuren. Vi pysslar om dem från det att de föds. Det är viktigt att vara mycket noggrann och uthållig i rutinarbetet och det är vi, säger Hulda Wirsén.

Hon är uppvuxen på norra Öland, med kobönder på sin mammas sida. Efter examen till mark- och växtagronom arbetade Hulda Wirsén bland annat som växtodlingsrådgivare i Halland samt i Norr- och Västerbotten.

– Även om jag har vuxit upp långt härifrån känns det här som hemma. Vi har samma värderingar och intressen. Det är lätt att leva här.

Stora Mu är medlem i Gröna arbetsgivare och har kollektivavtal. Man deltar i Företagslyftets erfarenhetsgrupper med inriktning på företagsledning som arrangeras av Länsstyrelsen i Norrbotten. Företaget är certifierat genom Norrmejeriers kontrollprogram samt arbetar med hållbarhetsprojektet Greppa Näringen och har gjort den så kallade klimatkollen. Klimatberäkningar har gjorts även genom Agronod och det nya programmet Agrosfär.
Graderingar av skadegörare rapporteras till Växtskyddscentralen och vallprognoser klipps åt Växa. En ny markkartering har dessutom inköpts under det senaste året.

– Allt går hela tiden ut på att hushålla med de resurser vi har och att använda dem så effektivt som möjligt.  Det är en naturlig del i arbetet, säger Hulda Wirsén.

Bara tre mjölkföretag i kommunen

I dag finns tre verksamma mjölkföretag i Överkalix kommun. I början av 1980-talet var de närmare trettio. Det är ett bekymmer att Norrbotten har tappat så mycket mjölkproduktion, konstaterar familjen. Under senare år har dessutom konkurrensen om arbetskraften skärpts väsentligt i spåren av industrisatsningarna i de norra delarna av landet.

Johan Liljebäck och Hulda Wirsén som ska driva Stora Mu vidare i Svartbyn med dess 200 invånare några mil från polcirkeln anser dock att det finns stor potential för en lönsam mjölkproduktion. De vill fortsätta att utveckla företaget och strävar efter att åstadkomma förbättringar i alla led.

– Men har du inte bra ekonomisk utväxling på kostnaderna för mineralgödsel, kraftfoder och personal är risken stor att utvecklingen går åt fel håll. Vi har nu lyckats göra riktigt bra resultat två år i rad och grunden för det är hög effektivitet, säger Johan Liljebäck.

Den närmaste framtiden på gården handlar om att ytterligare trimma djurbesättningen och effektivisera produktionen. Önskelistan på längre sikt rymmer en utbyggnad med en särskild grupp för nykalvade kor och en tredje robot, en biogasanläggning om reglerna på området blir mer stabila och inte minst mer mark nära gården. Mycket tid och kraft läggs just på att rusta upp och nyodla mark eftersom större areal medger större foderproduktion med mer spannmålsodling och minskade kraftfoderinköp.

– Fast marken får inte ligga för långt bort, då är det inte lönt, säger Johan Liljebäck.