Lantmännen: "Skörden ser bra ut så här långt"
I början av juli är grödorna generellt i gott skick. Lantmännen spår att årets spannmålsskörd blir 5,5 miljoner ton, vilket är i nivå med genomsnittet för de senaste tio åren.
I början av juli är grödorna generellt i gott skick. Lantmännen spår att årets spannmålsskörd blir 5,5 miljoner ton, vilket är i nivå med genomsnittet för de senaste tio åren.
I fjol uppgick spannmålsskörden till 5,1 miljoner ton och 2023 till 4,3 miljoner ton. Tork- och värmeåret 2018 stannade spannmålsskörden på blott 3,3 miljoner ton. I år ser det alltså betydligt ljusare ut, enligt prognosen.
– Det är en bra nivå och man märker bland lantbrukarna att de är optimistiska inför årets skörd. Det är viktigt både ekonomiskt och psykologiskt att komma tillbaka till de goda skördar vi har haft tidigare, säger Per Germundsson, spannmålschef vid Lantmännen.
Han bekräftar den bild som ges av växtodlarnas förutsättningar i LRFs rapport inför årets skörd och i Grönt Näringslivsindex för andra kvartalet – kostnaderna för odlingen är höga och de globala spannmålspriserna är låga. Förhållandet skulle behöva vara tvärtom för att öka investeringsviljan och produktionen.
Lantmännen uppskattar i nuläget att årets kalkyler blir de sämsta på fem år och det beskrivs vara av yttersta vikt att det blir en god skörd med bra kvalitet.
I fält pekar som sagt de avgörande pilarna i början av juli ändå i rätt riktning. En tidig fjolårsskörd och gynnsam höst gjorde att rekordstora arealer höstsådda grödor kunde etableras. Endast en mindre andel höstsådda grödor påverkades av kyla under vintern, konstaterar Lantmännen i prognosen. Fälten torkade upp snabbt, vilket bäddade för ett rekordtidigt vårbruk.
– Får man en tidig start av höstgrödorna och ett tidigt vårbruk är grunden lagd för en god avkastning, säger Per Germundsson.
Årets skörd av vete beräknas uppgå till cirka 3,3 miljoner ton, av korn till 1,2 miljoner ton, av havre till 620 000 ton och av råg till 170 000 ton. Skörden av oljeväxter prognosticeras till 340 000 ton.
– Vallen har skördats en första gång och vi är mitt i andraskörden. Det har kommit regn och ny tillväxt är på gång, vilket är positivt för mjölk- och nötköttsproduktionen. För baljväxterna är det förstås bra att vårbruket var tidigt. Rapsen är alltid svårast att prognosticera, höstoljeväxterna är den del där vi känner oss mest osäkra, förklarar Per Germundsson.
Han konstaterar att både Sverige och länder i övriga Europa i år går mot en större spannmålsskörd och att det därmed uppstår behov av att exportera en större andel av skörden än under de senaste åren. Samtidigt är marknaden avvaktande.
– Utanför Europa har vi svårt att konkurrera med Ryssland. Inom EU har länderna försett sig i sina närområden men det hela avgörs när skörden väl är bärgad. Då ökar aktiviteten hos både säljare och köpare och Lantmännen har bra kontakter runt om i världen, säger Per Germundsson.
Han bedömer att årets skördestorlek kommer att innebära en intensiv skördeperiod i Sverige. Till det kommer försäljning av spannmål som fortfarande finns i lager på gårdarna.
Fotnot. Tioårssnittet är uträknat som ett genomsnitt av de senaste tio åren, där högsta och lägsta värdet tagits bort. Det innebär att måttet är ett genomsnitt av de åtta år som ligger närmast medianen.