"Vi strävar efter 1 000 djur"
– Det finns bara en väg och det är framåt, säger Joakim Läggeberger, som tillsammans med sönerna Simon och Henrik kan titulera sig som Årets nötköttsföretagare 2024.
– Det finns bara en väg och det är framåt, säger Joakim Läggeberger, som tillsammans med sönerna Simon och Henrik kan titulera sig som Årets nötköttsföretagare 2024.
Det är en solig dag i mars på Ekhults gård i Mönsterås kommun. Här hos familjen Läggeberger är det fullt upp som vanligt. Plansilon ska byggas ut från tre till fem fack och gödning ska spridas. Samtidigt har kalvningssäsongen för gårdens 70 dikor dragit igång och de strax över 600 tjurarna i olika åldrar ska tas om hand. Det finns alltid något att göra för Joakim Läggeberger och hans söner Henrik och Simon som sköter lantbruket tillsammans.
Det har gått drygt fyra månader sedan de fick motta utmärkelsen Årets nötköttsföretagare 2024. Temat var "Bygga för framtiden".
– Vi bygger allt själva och återvinner material där det går, berättar Joakim Läggeberger.
– Kostallet som vi byggde 2015 är delvis byggt av en tidigare byggnad som stod i Oskarshamn och panelen är trä från vår egen skog, berättar Henrik.
I år är det alltså tio år sedan familjen bestämde sig för att satsa på nötköttsproduktionen. Innan dess var Joakim framförallt potatis- och spannmålsodlare.
– Vi var tvungna att bestämma oss 2015, antingen satsa och ha djur eller lägga ner. Den här gården är ingen spannmålsgård utan det är bättre att låta djuren äta det vi odlar. Att det blev satsning på djur var också framförallt för att nästa generation är intresserad av det, säger Joakim och syftar på sönerna Henrik och Simon.
Sedan dess har byggprocesserna avlöst varandra. 2018 byggdes en foderlada och 2019 drog de på egen hand igång med ett projekt som inga byggfirmor ville ta i. Den gamla mjölkladugården på gården, som på 70-talet byggts om till potatislager, byggdes om till tjurstall.
– Vi lyfte taket och avlastade takstolarna på ladugården och rev ut allt inuti. För att bygga om gamla stall så behöver man göra allt själv, annars blir det för dyrt, säger Joakim.
Det blev plats för 300 djur i spaltboxar, med sex tjurar i varje. I takt med att tjurarna växer så flyttas de till större boxar, men alltid i samma grupper. Driften är effektiviserad med bandfoderfördelare som utfodrar fyra gånger om dagen.
Man skulle kunna tro att Joakim, Simon och Henrik gick in i byggprojekten med stor erfarenhet och kunskap av att bygga stall.
– Vi hade aldrig byggt innan utan började 2015. Efter tredje bygget så har vi lärt sig hur man gör, säger Joakim.
Henrik instämmer:
– Man lär sig otroligt mycket under vägen och måste våga testa.
Det är troligen inte slutbyggt för familjen Läggerberger. Just nu funderar de på hur de ska kunna bygga nya stall för mottagning av tjurkalvarna som kommer till gården vid två månaders ålder.
– Vi strävar efter att kunna ha 1 000 djur på gården samtidigt. Det är inte orealistiskt utan kan nog bli verklighet inom fem år och då behöver vi minst två mottagningsstall, berättar Henrik.
En oregelbunden tillgång på avvanda kalvar gör att det är nödvändigt att ha plats för att ta emot kalvar när de finns att få tag på. Kalvbristen är en utmaning. De köper genom förmedling av slakterierna och det är inte ovanligt att kalvarna kommer så långt ifrån som Skellefteå eller Piteå.
– Jag fick en chock första gången jag fick lappen och fick se att de var så långt ifrån, säger Joakim.
– Men det är jättefina kalvar, man kan inte tro att de har åkt så långt, säger Simon och förklarar att kalvarna stannar för vila och lastas om under den långa vägen från norr till söder.
– Det är en utmaning att kalvarna kommer ifrån olika besättningar, särskilt när det gäller smittskydd. Helst hade vi velat ha ett mellangårdsavtal, men det är inte möjligt, säger Henrik.
På frågan om vad de önskar sig mest just nu dröjer svaret.
– Man är inte van att önska sig saker utan bara att gilla läget, konstaterar Joakim.
– Flera kalvar och högre slaktpris. Efterfrågan finns ju, svarar Henrik.
– Det vore bra för investeringarna, fyller Joakim i. Nu får man låna och hoppas på att man gör rätt.
Gården Ekhult ägs och drivs av familjen Läggeberger. Det är pappa Joakim och hans söner Henrik och Simon som arbetar med lantbruket.
Verksamhet: Konventionell nötköttsproduktion med en besättning av 70 dikor, samt tjuruppfödning av inköpta kalvar, framförallt mjölkras. Kalvarna kommer till gården när de är två månader och avvanda. De slaktas vid ungefär 18 månaders ålder. Totalt finns ungefär 700 djur på gården. Växtodling och en viss entreprenadverksamhet.
Areal: 330 hektar åker. 1500 hektar skog.
Övrigt. Fick ta emot utmärkelsen Årets nötköttsföretagare 2024