Porträtt av sex personer i rad mot ljus bakgrund

2025.png

<h2>Lanserade nytt lån för grön omställning</h2>Lantbruket behöver öka investeringarna om Sverige ska nå de uppsatta produktionsmålen. Satsningarna behöver ge företagen lönsamhet över tid och de ska dessutom bidra till den gröna omställningen i sektorn. Det budskapet upprepas ofta i de sammanhang där villkoren för de gröna näringarna diskuteras.&nbsp;Att gå från ord till handling är däremot inte alltid så enkelt. Frågan stod högt på agendan under Gröna näringslivsdagen i slutet av november då lantbrukets tillväxtpotential stod i centrum för diskussionerna. Många lantbruksföretagare vill producera mer på ett hållbart sätt.&nbsp;I början av 2025 lanserade Tillväxtbolaget för Sveriges lantbrukare ett grönt lån och ställde sig därmed i täten för lantbruksföretagens möjligheter att finansiera miljö- och klimatåtgärder på gårdarna.Idén till det nya lånet kom från Tillväxtbolagets VD, Helena Silvander, och hennes kolleger som förankrade den hos bolagets fem ägare Lantmännen, LRF, Svensk Mjölk, Scan Sverige och Växa.– Vi vet att investeringar kostar och vässar nu vårt erbjudande för att få fart på den gröna omställning som måste ske i sektorn, det är inget vi kan blunda för. Det här är ett sätt för Tillväxtbolaget att hjälpa till i den förflyttningen, förklarade Helena Silvander.Det gröna lånet har en rabatt på 0,5 procentenheter jämfört med räntan på Tillväxtbolagets befintliga topplån. Lånen kan kombineras och det gröna lånet gäller för investeringar upp till 1 miljon kronor. Om investeringen är större än så kan Tillväxtbolaget finansiera 20 procent av den överstigande summan.Tillväxtbolaget gör en sedvanlig kreditprövning och det gröna lånet ska kunna kopplas till plattformen Agronods klimatberäkningsverktyg Agrosfär eller motsvarande beräkningsverktyg.Vad är det då för gröna investeringar som företagen kan låna till? Listan är lång. Markkartering, gödselhantering, våtmarker och fosforfällor, täckdikning, bevattningsdammar, solceller och precisionsodling med digitala hjälpmedel är några av åtgärderna i Tillväxtbolagets stora exempelsamling.Tillväxtbolagets historia går tillbaka till 2002. Verksamheten var begränsad efter 2014 men tog fart i samband med en nybildning av bolaget 2018. Under 2024 växte antalet lån i Tillväxtbolaget med närmare 50 procent vilket möjliggjorde investeringar om mer än 1,3 miljarder kronor.

<h3>Så gick det sedan</h3>Av Tillväxtbolagets cirka 135 aktiva kunder var det i början av december 2025 ett tiotal lantbruksföretagare som hade beviljats det nya gröna topplånet. Investeringar i biogas, täckdikning och elektrifiering dominerar bland dem. Tonvikten är i de södra delarna av landet.– Det är i linje med vad jag förväntade mig. Intresset ökar för bland annat täckdikning och jag bedömer att ansökningarna om grönt lån kommer framöver att ligga på den här nivån, säger Tillväxtbolagets VD, Helena Silvander.Totalt har 2025 enligt henne inneburit en kraftig tillväxt i bolaget. Hon räknar med att de beviljade lånen under året kommer att uppgå till 225-250 miljoner kronor och att den samlade nettoutlåningen vid årets slut kan summeras till omkring 480 miljoner kronor.&nbsp;

Närbild på man i mörkblå tröja som tittar rakt in i kameran

Johan.png

<h2>Lantbruket måste vara förberett för smitta</h2>Att skydda sina djur mot smitta är en nödvändighet för alla animalieproducenter. En tillbakablick på det gångna året 2025 gör det tydligt.&nbsp;Året inleddes med rapporter om att tyska vattenbufflar drabbats av mul- och klövsjuka. Det var första gången sedan 1988 som sjukdomen konstaterats i Tyskland. I mitten av mars konstaterades mul- och klövsjuka i en större mjölkbesättning i Ungern. Smittan påträffades också i besättningar i grannlandet Slovakien. När Land Lantbruks politikreporter Kristina Hansén besökte Polen fick alla journalister på grund av lantbruket i Polens rädsla för smittan stanna kvar i bussen under ett besök hos en mjölkproducent.&nbsp;I Sverige fylldes nyhetsflödet tidigt på året av "zombiekalvar", missbildade kalvar som troligen smittats av blåtunga i livmodern. Samtidigt pågick massvaccinering på många gårdar i södra Sverige för att skydda djuren mot en ny våg av blåtunga under den kommande betessäsongen. Men den nya vågen uteblev. 2024 var ett år med extremt mycket svidknott och 2025 visade sig bli en total motsats.&nbsp;Under hösten har fågelinfluensan tagit fart och drabbat flera anläggningar. I en intervju för Lantbrukspodden - 15 minuter berättade Björn Olsson på Viking Fågel om det tuffa läget efter att fågelinfluensa konstaterats hos företagets kalkoner i början på november. Trots dubbla hygienspärrar kom smittan in i de nya stallarna och 46 000 fjäderfän fick avlivas. Ett hårt slag för ett företag med nära hälften av omsättningen under årets sista kvartal. Men trots det konstaterar Björn Olsson att det bara finns en väg och det är framåt. Det "jävlar anamma" som svenska lantbruksföretagare besitter är beundransvärt och livsnödvändigt.&nbsp;Även om det nu gått mer än ett år sedan Sverige friförklarades från den afrikanska svinpesten så är den ännu en smitta som ligger högt upp på agendan för grisföretagarna i landet och allt fler ansluter sig till smittsäker besättning gris ASF-modul. Samtidigt fortsätter grisföretagare, liksom andra animalieproducenter att förbereda sig och ha beredskap för vad som än kan komma: Smittor, kris eller krig.&nbsp;

<h3>Så gick det sedan</h3>Blåtungan: Inte ett enda fall av blåtunga har konstaterats i Sverige under sommaren och hösten. <a href="https://www.landlantbruk.se/inga-fall-av-blatunga">Läs mer.</a>Fågelinfluensan: I mitten av december rapporterar SVA att antalet fall bland vilda fåglar ökar. Framför allt gäller det gäss i Skåne. Inga nya utbrott hos tamfågel har konstaterats sedan det sista konstaterades den 7 november. Restriktionszonerna kring de drabbade anläggningarna har upphävts men högriskområdet som införts i flera områden av södra Sverige ligger fortsatt kvar. <a href="https://etidningen.landlantbruk.se/p/lrf-land-lantbruk/2025-11-06/r/11/20-21/5729/2026627">Läs mer.</a>Mul- och klövsjukan: Utbrottet av sjukdomen i Ungern och Slovakien har hanterats och sedan juni finns det inga restriktioner inom EU vilket framgår av EU-kommissionens webbplats för livsmedelssäkerhet.&nbsp;Afrikansk svinpest: 52 gårdar har nu godkänd ASF-status.&nbsp;

Leende person i rutig skjorta mot vit bakgrund

Sofie.png

<h2>Sökes: Fler kvinnor i Teknikutmaningen</h2>Teknikutmaningen har gått i mål för sjätte året i rad. Det är Land Lantbruks tävling där alla åldrar tävlar mot varandra med en idé eller uppfinning inom området jord- och skogsbruk. I år kom rekordmånga bidrag in, väldigt roligt!&nbsp;Historiskt har Teknikutmaningens deltagare mestadels varit män. I år skickades tre bidrag in som kvinnor låg bakom, varav ett är det vinnande bidraget. Det är en bra siffra jämfört med andra år då vi inte haft ett enda bidrag från en kvinna. Varje år undrar vi på redaktionen: Var är alla de driftiga och kunniga kvinnorna i Teknikutmaningen?Senast i somras lyfte jag ett projekt med kvinnliga innovatörer på landsbygden, Fliara. I den artikeln lyftes flera saker som krävs för att få fler kvinnor att utveckla sina idéer och lösningar, bland annat en mer rättvis fördelning av innovationsstöd. Och det är klart. Är det svårt att få stöd i ett senare läge när tekniken ska utvecklas är det kanske inte lockande att vara med och tävla med sin idé. Förutom innovationsstöd lyfter Annie Roos, projektledare för den svenska delen av Fliara, vikten av landsbygdsskolor och fritidsaktiviteter på landsbygden.&nbsp;– Annars riskerar vi att tappa kvinnor på landsbygden bara för att de måste köra sina barn, säger hon.Det finns dock flera kvinnliga uppfinnare som lyckats genom åren och som kan lyftas fram i det här sammanhanget. Eva de la Gardie uppfann en metod för att göra brännvin på potatis på 1700-talet. Tack vare detta och flera andra upptäckter blev hon som första kvinna invald i Vetenskapsakademien 1748, endast 24 år gammal.Maria Johanna ”Ninni” Kronberg är en annan kvinna som spelat stor roll för lantbruket och matproduktionen i Sverige. 1934 tog hon patent på en metod för framställning av torrmjölk. Sverige hade ett överskott på mjölk men med hennes innovation öppnades sig exportmöjligheter. Här lades grunden för Semper som i dag tillverkar mjölkpulver och barnmat.Båda dessa kvinnor banade väg för ny teknik och nya arbetssätt i livsmedelsproduktionen. Hur får vi fram fler kvinnliga innovatörer? Det finns inget lätt svar men jag hoppas att du som läser kanske blir lite inspirerad att skicka in din lösning eller idé till Teknikutmaningen nästa år. Oavsett om du är kvinna, man, ung eller gammal.

<h3>Så gick det sedan</h3>Elisabeth Hidén skickade in bidraget Farmedling till årets upplaga av Teknikutmaningen. Det är en idé om en digital plattform för rekrytering av arbetskraft, maskinförmedling och arrenden. I dag sker mycket av jobbsökandet via olika grupper på Facebook. Men det finns behov av att strukturerat kunna söka efter jobb och Elisabeth Hidén tror att det behovet kommer att öka ytterligare när fler väljer att gå på naturbruksgymnasium. <a href="https://www.landlantbruk.se/effektivisera-lantbruket-med-digitala-tjanster-fran-farmedling">Läs mer.</a>Efter tävlingen har hon fått positiva reaktioner.– Jag tror verkligen på idén fortfarande men jag har inte haft tid att ta den vidare. Hade jag haft mer tid hade jag kunnat jobba vidare med den, säger hon.&nbsp;

Ung kvinna med långt blont hår i gul tröja mot vit bakgrund

Rebecca.png

<h2>Slingriga turer när slalombacke skulle byggas</h2>Att det ibland kan vara svårt att hänga med i svängarna när det gäller artskyddet blev tydligt när företaget Skistar fick avverka skog på jämtländska Vemdalsskalet för att bygga en slalomanläggning, trots att det fanns tretåig hackspett i området.Det faktum att Skistar till slut fick tillstånd att avverka ska ses i ljuset av att just tretåig hackspett stoppat skogsbruk för flera enskilda skogsägare, bland annat familjen Hyttsten, som bedriver jordbruk och skogsbruk i Jämtland. När de ansökte om tillstånd att avverka 88 hektar blev det förbud från Skogsstyrelsen på 59 hektar, och hot om vite, eftersom det hittats gamla spår från tretåig hackspett i skogen.Men när Skistar, i samma län, ville avverka nästan 50 hektar skog för att använda marken till annat än skogsbruk behövs inget tillstånd från Skogsstyrelsen. Då var det länsstyrelsen som gav Skistar tillstånd att avverka skog på fjälltoppen Hovdes sydvästsluttning för att anlägga nya pister, liftar, snöläggningssystem, byggnader och grillplatser.– Det är ju tydligt att lagen inte är lika för alla. De är stora och kapitalstarka medan vi är ett litet jord- och skogsbruk så vi betyder väl mindre kan jag tänka mig, sade Kurt Hyttsten i en kommentar.Länsstyrelsen menade att även om hela området bedömdes utgöra lämplig livsmiljö för tretåig hackspett och att ungefär två tredjedelar av hela området tas i anspråk av skidanläggningen finns det tillräckligt med livsmiljö för den tretåiga hackspetten kvar. Dock inte i området som ska bli skidbacke utan i den angränsande skogen.Det resonemanget gjorde grannarna till Skistar oroliga. Kommer Skistars avverkning att påverka deras möjligheter till skogsbruk?Skogsägaren Bo Eriksson menade att det verkar som att den som är först ut får göra sitt och sedan får de som är grannar ta problemen som följer. En annan av grannarna, Per-Gunnar Nyman, menade att om Skistar hade bedrivit skogsbruk skulle de aldrig ha fått avverka.Men det fick de. Till jul öppnar Skistar ett nytt familjevänligt område i Vemdalsskalet, Hovde syd, då etapp 1 av den stora utbyggnaden är redo att tas i bruk.

<h3>Så gick det sedan</h3>I april i år kunde Skistar med glädje meddela att de startat utbyggnaden av det nya skidområdet på Vemdalsskalet, Hovde Syd.Den första etappen av utbyggnaden är klar och ska invigas redan till julen 2025.Den handlar om ett 12 hektar stort område som har en huvudnedfart med en ungefär 900 meter lång lift, flera andra nedfarter samt en familjevänlig skidpark.Den andra etappen är en satsning på ytterligare 10 hektar skidåkning som Skistar hoppas kunna genomföra i närtid.Avverkningen inför den andra etappen är dock redan genomförd. Men än är det inte bestämt när det återstående arbetet ska genomföras.Enligt planerna ska den stora satsningen sammanlagt kosta 61 miljoner kronor.<a href="https://www.landlantbruk.se/skistar-far-avverka-trots-tretaig-hackspett-i-omradet">Läs mer.</a>

Närbild på person i mörk tröja med glasögon mot vit bakgrund

Gunnar.png

<h2>Klimatångest och lantbruket är alltid i skottgluggen</h2>Bland allt som trillar in i datorns inkorg noterade jag i slutet av november ett pressmeddelande från Chalmers: ”Amazonas avskogas – och svenskarnas kaffedrickande spelar större roll än vårt köttätande.”Så nu väntar vi förstås på att allehanda miljöorganisationer ska påbörja sina kampanjer för att skambelägga svenskarnas stora kaffekonsumtion – eller? Sannolikheten för att det ska inträffa är väl ungefär lika stor eller liten som att det börjar ifrågasättas hur vi för vår trevnads skull fortsätter att hålla de hundar och katter som varje år sätter i sig åtskilliga ton kött.Man kan fundera mycket kring de mekanismer som gång på gång försätter just lantbruket i försvarsställning. En som gjorde det var Peter Borring som till 2025 års LRF-stämma tillsammans med tre kolleger skrev en motion med den ödesmättade rubriken ”Felaktiga beräkningsgrunder lägger ned vår bransch!”.Grunden i motionen var att lantbrukets klimatpåverkan i likhet med andra branschers beräknas enbart utifrån bruttoutsläpp när fotosyntesen samtidigt binder in koldioxid, något som gör lantbruket unikt. Inte heller värderas nyttorna i de produkter som produceras.”Mjölk kommer enligt den här beräkningsmodellen aldrig att bli mer klimatsmart än Coca-Cola trots att den innehåller så oerhört många fler näringsämnen”, sa Peter Borring. Bilden på honom med ett glas mjölk och en läskflaska slog uppenbarligen an något hos våra läsare. För aldrig tidigare har Land Lantbruk publicerat ett inlägg som skapat ett sådant engagemang på sociala medier.2025 var också året när Livsmedelsverket fastslog att vi ytterligare bör minska vårt intag av rött kött och charkvaror. Även här blev reaktionerna starka, kanske inte så konstigt i tider när man ser burkar med energidryck i händerna på var och varannan människa. Borde det inte vara mer prioriterat att minska konsumtionen av sötsaker och tomma kalorier?Som av en tanke publicerade Svenskt Kött under årets sista veckor ett cirkeldiagram som visar att snacks, sötsaker och drycker orsakar lika stor klimatpåverkan som nötkött.Slående är också att efterfrågan på kött bara stiger i takt med ökat välstånd runt om i världen. Och trots att röster som talar sig varma för en vegetarisk livsstil sannerligen inte saknas i det mediala bruset är det fortfarande 96–98 procent av svenskarna som äter kött.Att vår nyårsmiddag består av en god köttbit är snarare regel än undantag. Chansen är också stor att vi rundar av det hela med en kopp kaffe till efterrätten.&nbsp;

<h3>Svårt att kommunicera lantbrukets klimatpåverkan</h3>Motionen om den ofördelaktiga beräkningen av lantbrukets klimatpåverkan hade antagits av åtta LRF-regioner innan den landade på LRFs riksförbundsstämma i slutet av maj. Men det blev ingen större debatt i själva sakfrågan – om man ska acceptera rådande beräkningsmodell – utan mer om hur frågan ska kommuniceras.Det hela landade i att riksförbundsstyrelsen åtog sig att utbilda regionalt förtroendevalda för att ge dem större självförtroende när frågan kommer upp. Det fanns också en diskussion kring om lantbrukets företrädare verkligen ska använda begreppet ”ställa om”.”När vi talar om biogena utsläpp håller jag med om att det leder tankarna fel. När det handlar om att gå från fossila källor är det däremot okej. Nu får vi fundera ett varv till kring detta”, sa Paul Christensson i riksförbundsstyrelsen.Fortsättning lär följa.

Porträtt av medelålders man med mörkt hår och mörk skjorta mot vit bakgrund

GoÌran.png

<h2>Mer pengar har inte stoppat spridning av almsjuka</h2>Almsjukans framfart har varit som att se en bilkrasch i slow motion ända sedan den först upptäcktes på svensk mark på 1950-talet. Med den mer aggressiva svampen som kom på 1980-talet gick spridningen snabbare. Till Gotland, där Europas största almbestånd finns, kom den för tjugo år sedan och sedan dess har en ojämn kamp förts mot almsjukan som sprids av almsplintborren.&nbsp;Under åren har otaliga artiklar skrivits om att det är kris i bekämpningsfrågan och Skogsstyrelsen, som har samordnat arbetet, har levt ur hand i mun med bidrag och projektpengar från år till år.&nbsp;Så kom i våras nyheten om att Skogsstyrelsen skulle få 6,5 miljoner kronor årligen för bekämpningen. Myndigheten hade dessutom fått fler verktyg att använda när markägaren inte tar hand om sina sjuka almar på rätt sätt, eftersom almsjukan på Gotland tagits upp som en växtskadegörare i växtskyddsförordningen.&nbsp;– För att skydda den unika naturen på Gotland och skydda almarna är det avgörande att vi agerar snabbt och effektivt mot almsjukan. Genom att bland annat inventera träd och föra bort sjuka träd kan spridningen bromsas tills motståndskraftigare träd förädlats fram och värdefull natur kan bevaras för kommande generationer, sa landsbygdsminister Peter Kullgren då.Pengarna skulle alltså användas till inventering, avverkning och för att oskadliggöra alla sjuka almar. Det var ett mer än välkommet beslut eftersom siffrorna visade att antalet angripna almar på Gotland ökat från 4 000 år 2021 till 7 200 som inventeringen år 2024 visade.När Land Skogsbruk strax efter sommaren träffade Amanda Overmark, skogskonsulent på Skogsstyrelsen på Gotland som ansvarar för bekämpningen, var hon entusiastisk över den inventeringsinsats som myndigheten gjort, men befarade att antalet smittade almar skulle komma att göra ett skutt uppåt. Delvis som ett tecken på att arbetet med inventeringen fungerade men även som en mer sanningsenlig bild av läget.– Men hade bekämpningen upphört då för 20 år sedan hade alla bestånd varit borta inom 15 år. Vi ser att det är ett arbete som fungerar och som behöver fortsätta, sa hon då.

<h3>Så gick det sedan</h3>I slutet av oktober kom resultatet av sommarens inventering. Det blev som befarat och värre, antalet almsjuka träd som hittats på Gotland mer än fördubblades jämfört med året innan. Över 19 500 smittade almar hade hittats och det var den högsta siffran sedan inventeringen startade 2005.Analysen var att den utökade inventeringen inte var hela förklaringen till ökningen av upptäckt almsjuka, utan att den största förskyllan låg i de högar med almved som blivit liggande där almsplintborren övervintrat och sedan fört smittan vidare till friska träd.– Nu pågår ett intensivt arbete med att fälla och destruera de sjuka almarna. Detta behöver vara klart tills almsplintborren börjar flyga på senvåren. Vi får fortsatt medel från regeringen för att bekämpa almsjukan på Gotland, så vi kommer att inventera även till sommaren. Vi hoppas att inventeringen i somras med många sjuka almar hittade leder till att vi ser en minskning av antalet sjuka träd under 2026, säger Amanda Overmark.<a href="https://www.landlantbruk.se/regeringsstod-hjalper-gotland-bekampa-almsjukan">Läs mer.</a>

Porträtt av en medelålders person med ljust hår mot vit bakgrund

Helena.png

Land Lantbruk och Land Skogsbruks reportrar ser tillbaka på året som gått och väljer ut reportage som satt spår hos dem och i omvärlden.

Land Lantbruk och Land Skogsbruks reportrar ser tillbaka på året som gått och väljer ut reportage som satt spår hos dem och i omvärlden.

Året 2025 i backspegeln

Lantbruk

Året 2025 i backspegeln: Land Lantbruk & Land Skogsbruk summerar gröna lån, smittskydd, teknik, klimatdebatt och skogskonflikter.

Året 2025 i backspegeln

Vill du läsa Land Lantbruks innehåll?

Bli medlem i LRF

Prenumerera