Det här krävs för beredskap i kristid

Det är hög tid för livsmedelsstrategier från både LRF och den svensk livsmedelspolitiken att skifta fokus från konkurrensdriven avveckling till samverkansdriven utveckling. Det skriver Olle Göransson, ordförande för LRFs kommunavdelning i Hagfors.

LRFs och politikens livsmedelspolitiska fokus och framtagande av livsmedelsstrategier har under lång tid handlat om ”strukturrationalisering” och ”konkurrenskraft”. Det kanske är ett angreppssätt som börjar nå vägs ände? Det skriver Olle Göransson, ordförande för LRFs kommunavdelning i Hagfors i en debattartikel i Land Lantbruk. FOTO: ISTOCK

Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.

LRFs och politikens livsmedelspolitiska fokus och framtagande av livsmedelsstrategier har under lång tid handlat om ”strukturrationalisering” och ”konkurrenskraft”. Det kanske är ett angreppssätt som börjar nå vägs ände? Konsekvensen av den sortens strategier har uppenbarligen lett till att de svenska bönderna främst konkurrerar ut varandra. När någon för att uppnå lönsamhet utökar med 50 mjölkkor, måste någon annan göra sig av med sina 50. När någon sätter ytterligare 10 hektar potatis behöver någon annan avveckla 10 hektar.

Var går gränsen för den här utvecklingen? När det finns en enda mjölkbesättning och bara en potatisodlare per län? Vi har redan uppnått att det inte finns varken någon mjölkproducent eller potatisodlare i alla landets kommuner. Räcker en av varje i hela Sverige? Ett enda slakteri och mejeri kanske kan räcka för hela landet?

Jag menar att det är hög tid för livsmedelsstrategier från både LRFs sida och den svenska (även EUs) livsmedelspolitiken att skifta fokus från konkurrensdriven avveckling, till samverkansdriven utveckling. Detta för att säkerställa ett jordbruk och en livsmedelsproduktion spridd över hela vårt avlånga land. Att det är en lång och svår väg att vandra säger sig självt, desto viktigare att påbörja färden redan nu. Innan slutmålet med en enda av varje verksamhetsgren är allt som återstår. 

Från LRFs kommunavdelning i Hagfors har vi därför skickat en motion till länsförbundsstämman om behovet av ett omtag i alla typer av livsmedelsstrategiarbete för att kunna stärka förutsättningarna för fortsatt jordbruk och livsmedelsproduktion i det som brukar benämnas ”mindre gynnade områden”. 

Vi menar att detta synsätt är något LRF bör föra in i både sitt interna strategiarbete, och arbeta för att föra in i jordbrukspolitiken och därmed i arbetet med den svenska livsmedelsstrategin. 

Inte minst för att möjliggöra en livsmedelsberedskap i kristider.

Olle Göransson 

Ordförande för LRFs kommunavdelning i Hagfors

Läs mer: 

Världsläget kräver en uppdaterad livsmedelsstrategi nu

Politiken läggs om för ökad svensk produktion