Ändrad vattenreglering får konsekvenser för bönder
Stockholms stad får tillstånd att ändra vattenregleringen i Mälaren. Det får stora konsekvenser för 850 fastighetsägare runt sjön som varje vår riskerar att få sina marker under vatten.
Det ändrade miljötillståndet ingår i den pågående ombyggnaden av Slussen i Stockholm. Ombyggnaden innebär att möjligheten att reglera vattennivåerna i Mälaren genom avtappning ökar, vilket är en nödvändighet utifrån framtida klimatscenarion.
Men ett nytt miljötillstånd kräver att hela vattenregleringen av Mälaren ses över. Och med nuvarande tappningsplan bedöms den biologiska mångfalden i 15 Natura 2000-områden runt sjön på sikt påverkas negativt.
Stockholms stad har därför ansökt om en ny tappningsplan med en "vårpuckel", en period i maj då vattnet i Mälaren tillåts bli högre så att Natura 2000-områdena lättare översvämmas. Det ska, enligt staden, likna de naturliga förhållanden som rådde innan nuvarande reglering började på 40-talet.
– Jämfört med medelvattenståndet i Mälaren blir nivåerna inte så mycket högre. Det som är intressant är de högvatten som kommer att inträffa under vårmånaderna. Och de kommer att vara betydligt mer frekventa, säger Jonas Månsson, jurist på LRF Konsult som företräder markägarna runt Mälaren.
Enligt honom beräknas ett högre antal högvatten att inträffa under 80 procent av vårarna, vilket innebär att vårbruket på berörda skiften kommer att försenas med i snitt 21 dagar.
– Sen kommer det att vara år utan förseningar alls och det kommer att vara år med förseningar upp till 55 dagar, säger Jonas Månsson.
Vilka arealer det handlar om är LRF Konsult och Stockholms stad oense om. Staden menar att det är sammanlagt 6000 hektar som kommer att påverkas, medan LRF Konsult menar att det rör sig om mer än det dubbla. Orsaken är att Stockholms stad bara räknar de arealer som blir vattensjuka, medan jordägarna anser att bruket av hela skiftet påverkas.
I domen, som kom i dag, tar Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt inte ställning till ersättningsfrågan. Men även där är staden och markägarna oense. Staden, som räknar såväl areal som brukningsvärde lägre, föreslår en ersättningsnivå om sammanlagt 30 miljoner kronor. Markägarna å sin sida yrkar på 300 miljoner kronor.
– Jag utgår ifrån att domstolen inte kommer att göra något innan domen har vunnit laga kraft, säger Jonas Månsson som inte utesluter att någon av hans klienter kommer att vilja överklaga.