Sedan lantbrukare fick möjlighet att själva bekämpa råttor med gift i april 2018 har Arbetsmiljöverket fått in över 1 500 ansökningar. Trots att ansökningarna är enkla att hantera har den stora mängden inneburit att mycket resurser tagits i anspråk.
I april 2018 ändrades regelverket och lantbrukare med behörighet för växtskyddsmedel i klass 1 L fick då möjlighet att ansöka om att själva hantera råttgift. Ansökan görs skriftligen till Arbetsmiljöverket och den stora mängden ansökningar har inneburit en stor belastning på myndigheten.
– För vår del innebar det nästan en fördubbling av antalet tillståndsärenden som vi hanterar och initialt fick vi in väldigt många ärenden vilket gjorde att vi fick jobba lite extra i början för att de inte skulle bli liggande, säger Mikael Syk, chef för arbetsmiljöverkets juridiska enhet.
I maj 2018 fick myndigheten in hela 338 ärenden och sedan lugnade det ner sig lite över sommaren. Men framåt vintern ökade antalet ärenden åter och i november fick den in 307 ärenden. Totalt har de fått in strax över 1 500 ansökningar från april 2018 till juni 2019.
– Även om ärendena i sig är okomplicerade så tar de ändå en del resurser eftersom de är så många och vi har haft diskussioner med departementet om hur man ska hantera detta, säger Mikael Syk.
Enligt honom har de flesta fått sina ansökningar beviljade och i de fall där man fått ett nej har det oftast handlat om ofullständiga ansökningar som krävt en komplettering.
– Har man alla papper klara så får man ett tillstånd, säger Mikael Syk.
Hittills har det under 2019 kommit in betydligt färre ansökningar och eftersom ansökan bara behöver göras vart femte år tror Arbetsmiljöverket att antalet ärenden kommer minska med tiden.
– Det var ganska många initialt men det går helt klart lite i vågor, säger Mikael Syk.
En av dem som har ansökt om att få lägga ut råttgift på egen hand är Örjan Axelsson, vars gård i Vallby, söder om Enköping, drabbades av en råttinvasion förra hösten.
– Jag fick hjälp av genom en återförsäljare på Lantmännen som sålde råttgiftet. Han hade de blanketter som behövdes utskrivna och det var bara att fylla i och skicka in. Några dagar senare fick jag tillståndet, säger Örjan Axelsson.
Innan dess hade han försökt bli av med råttorna med både slagfällor och pepparkatter men utan framgång.
– Men giftet fungerade bra och det var värt den lilla extra mödan som krävdes för att skaffa det. För vår del var det tvunget eftersom de höll på att äta upp hela huset.
Trots en omfattande invasion såg Örjan Axelsson tydliga resultat efter bara 14 dagar.
– Jag tycker det är bra att den här möjligheten finns. Många andra har ju Anticimex men eftersom den här möjligheten finns kanske man i inte behöver anlita dem. De är trots allt ganska dyra.
En annan fördel med att kunna lägga ut giftet själv är att snabbt kunna anpassa behovet då problemet uppstår.
– Det var lätt att göra och inga märkvärdigheter. Jag fick instruktioner då jag köpte det och så står det på förpackningen hur det ska hanteras, säger Örjan Axelsson.
* Du har behörighet för växtskyddsmedel i klass 1 L.
* Pröva fällor först – av miljö- och hälsoskäl.
* Barn och andra djur ska inte kunna komma in i betningsstationen.
* Användning av råttgift ska inte ske i förebyggande syfte.
* Effekten av användning av antikoagulerande medel ska följas upp.
Källor: Arbetsmiljöverket och Kemikalieinspektionen
