Allemansrätten ska inte utökas

I ett inlägg rubricerat "Naturvårdsverket utvidgar allemansrättens gränser" återger Östen Lundberg hur Naturvårdsverket tolkar innebörden av bestämmelsen i 12 kap. 4 § brottsbalken, om "tagande av olovlig väg".

Kontentan av bestämmelsen är mycket riktigt att man inte olovligen får ta väg över tomt eller plantering - alldeles oavsett om skaderisk föreligger eller ej. Vidare får man inte olovligen ta väg över "annan äga", som kan skadas därav.

När det gäller uttolkningen av vad som i praktiken ska anses utgöra "annan äga" går dock våra åsikter isär. Precis som det redogjordes för i Skogsland nummer 10, den 27 februari 2015 ( under rubriken "Inte förbjudet att gå i skogsplantering"), så anser Naturvårdsverket att skogsplanteringar sorterar under kategorin "annan äga", vilket i sig medför att de kan beträdas med stöd av allemansrätten så länge risk för skada inte föreligger.

Det ankommer dock alltid på den som utövar allemansrätten att se till så att skador och störningar inte uppkommer, för markägare och andra. Att skogsplanteringar under vissa förutsättningar kan vara allemansrättsligt tillgängliga medför att det inte heller är tillåtet, för markägare eller andra, att sätta upp skyltar eller hägn i syfte att hålla utövare av allemansrätten borta från sådana områden.

Stödet för Naturvårdsverkets hållning i frågan återfinns i lagkommentaren till brottsbalken. Någon utvidgning av allemansrättens gränser är det alltså inte fråga om - Naturvårdsverket har inte ändrat ståndpunkt i frågan och vår tolkning har varit oförändrat densamma under lång tid.

undefined

undefined