Att förhindra nästa utbrott är billigare

Sedan den 20 september 2024 har Sverige varit friförklarat från afrikansk svinpest (ASF). Men det fordrades stora insatser från många inblandade parter och med ögonen i backspegeln kom Sverige undan med blotta förskräckelsen. För ASF-utbrottet hotade inte bara grisproduktionen, med 1,3 miljarder kronor i exportintäkter, utan satte också ljuset på en växande vildsvinsstam, som nu är över 300 000 djur.  

LRF tog snabbt en roll i att samla våra medlemmars frågeställningar och samordna dialogen med Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Utifrån våra erfarenheter instämmer vi i bedömningen från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att det har varit en kris som i stora delar hanterats i två separata spår, och där hanteringen av smittbekämpningens samhällskonsekvenser fungerat mindre väl. Därför behövs följande förebyggande insatser genomföras av kommuner och ansvariga myndigheter för att så långt som möjligt förhindra och hantera kommande utbrott:

1.     Se till att alla rastplatsers sopkärl töms oftare och att nedskräpade rastplatser förses med sopkärl. Sopkärlen behöver även fågel-, gnagare och vildsvinssäkras då de inte töms varje dag.

2.     En smittsäkrad avfallshantering är ett måste för att förhindra nya utbrott av bland annat afrikansk svinpest. Även stängsla in och täcka över biologiskt avfall som hanteras på alla avfallsanläggningar.

3.     Underlätta effektiv förvaltning av vildsvinen. Tillåt fälltyper som tillåter fångst av fler vildsvin och vuxna individer.  Tillåt skyddsjakt på hela fastigheten. Begränsa all utfodring av vildsvin till att endast omfatta utfodring via åtel för jakt. Definiera vad som är åtel.

4.     Förtydliga ersättningsbestämmelserna i epizootilagen så att alla som påverkas direkt av restriktioner känner trygghet i att de kompenseras för förluster och extra kostnader. Att ersättningssystemet fungerar är avgörande för möjligheterna att begränsa smittspridningen. 

För att höja smittskyddet i Sveriges grisbesättningar, så att utbrott av smittsamma sjukdomar såsom ASF kan förhindras, har näringen tillsammans med rådgivningsorganisationer och myndigheter sedan tidigare tagit fram ett frivilligt smittskyddsprogram. Programmet är godkänt av Jordbruksverket och utgörs idag av tre olika nivåer med smittskyddskrav där den högsta nivån är ASF-status. För att uppnå ASF-status krävs bland annat att gården har vidtagit smittskyddsförebyggande åtgärder som kontrollerats och godkänts av veterinär. Ett omfattande arbete som enligt LRFs beräkningar kräver en investering på totalt 1 miljard kronor på gårdsnivå om alla grisbesättningar ska uppfylla programmets krav. Men även det bästa smittskyddet är verkningslöst om vildsvinsstammen fortsätter växa.

Vi har lärt oss att ASF-viruset överlever länge, en enda kontaminerad skinkmacka kan stänga ner hela regioner för jordbruk, skogsbruk, jakt och friluftsliv. Från livsmedelsproduktion till skogsbruk, jakt och turism. Att agera nu är billigare än att hantera nästa utbrott.

Tomas Olsson, regionordförande LRF Mälardalen.
Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande LRF