De regionala livsmedelsstrategierna i Sverige fokuserar mindre på regler och villkor än den nationella livsmedelsstrategin. Däremot finns det större överensstämmelse i synen på konsument och marknad. Det visar en ny kartläggning som har gjorts av Hushållningssällskapens förbund.
I april i år hade nio län färdigställt regionala livsmedelsstrategier. Resterande tolv län har påbörjat arbetet.
Regeringen, med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i spetsen, kunde efter stor försening och många politiska turer, i januari presentera den nationella livsmedelsstrategin.
Länen har inte fått i uppdrag av regeringen att upprätta regionala strategier. Tvärtom är de resultatet av regionala initiativ, ofta från LRFs regioner, utifrån behovet att forma strategier anpassade till förhållandena på hemmaplan. Ett av syftena med rapporten från Hushållningssällskapens förbund är att titta närmare på likheter och skillnader mellan innehållet regionalt och nationellt.
En övergripande slutsats är att de regionala strategierna generellt har en kortare tidshorisont. Nationellt sträcker sig visionen till 2030. Exempelvis Norrbotten, Södermanland och Gotland nöjer sig med att blicka fram till 2020.
Den nationella strategin har åtföljts av en handlingsplan med åtgärder på olika områden. Regionalt har man kommit olika långt. Fem län har integrerat en handlingsplan (Kalmar, Norrbotten, Västernorrland, Kronoberg och Södermanland) medan resterande län antingen informerar om att en handlingsplan ska upprättas eller inte nämner det alls i dokumenten.
Regler och villkor, konsument och marknad samt kunskap och innovation är de tre strategiska områdena i den nationella strategin. Kartläggningens jämförelse med det regionala arbetet visar att samstämmigheten varierar.
Regler och villkor är regionalt inte definierat som ett huvudsakligt strategiskt område, även om det inte är uteslutet. Regioner som inte har inkluderat området anser att det är kopplat till den nationella nivån.
Hållbart och lokalt är centrala begrepp både nationellt och i de regionala strategiernas resonemang kring konsument och marknad. Vad gäller livsmedelsexport konstateras att det visserligen finns visioner i länen om att nå internationella marknader.
”Dock finns det inte några tydliga mål, prioriterade åtgärder, fokusområden eller aktiviteter som direkt fokuserar på ökad export. Export från ett regionalt perspektiv tycks främst innehålla andra svenska marknader”, heter det i rapporten.
Ekologisk produktion är ett område som uppenbarligen bedöms olika. Medan den nationella handlingsplanen rymmer målen att 30 procent av jordbruksmarken och 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska vara ekologisk till 2030, har majoriteten av de regionala strategierna inte kopplat ekologisk produktion till särskilda mål.
Andra slutsatser utifrån kartläggningen är att den svenska självförsörjningsgraden omnämns i mindre än hälften av de färdiga regionala strategierna och att det i likhet med den nationella strategin i stor utsträckning saknas kvantifierbara mål.
De här länen har upprättat regionala livsmedelsstrategier:
Gotland
Kalmar
Kronoberg
Norrbotten
Södermanland
Värmland
Västernorrland
Västra Götaland
Östergötland
Alla de regionala strategierna ägs av länens länsstyrelser utom Västra Götalands, där landstinget Västra Götalandsregionen är ensam utgivare av strategin.
Arbetet med att ta fram de regionala strategierna har i de flesta fall finansierats med pengar från länens landsbygdsprogram.
