500 gårdar räcker för mjölken – men inte för känslan

Strukturutvecklingen tycks följa ett givet mönster – om inte politikerna eller den så kallade marknaden kräver annat. Hittills har antalet mjölkgårdar halverats på åtta till tio år. Med gårdar som Ogestad behövs det färre än 500 i hela Sverige för att producera lika mycket mjölk som i dag.

Så var i landet finns framtidens mjölkgårdar? Svaret är enkelt - där det finns naturliga förutsättningar för produktion i industriell skala. I resten av landet har mjölken sinat om det vill sig illa.

Varför blir det så? Därför att de dominerande mejeriföretagen blir allt större och slåss om samma konsumenter på samma globala marknad.

Ett exempel: Arla har sedan år 2000 gått från att vara ett svenskt mejeriföretag med svenska mervärden, till ett dansk-svenskt med lite mindre svenska mervärden och vidare till ett dansk-svenskt-brittiskt-tyskt mejeriföretag med världen som arbetsfält. Vad händer med Arla de kommande 14 åren? En gissning: Det har varit ytterligare fusioner, kanske med ett annat jätteföretag.

Klart är att jättemejerierna vill växa och att de kommer att sälja mycket mera mjölk i Kina. Så kanske går det för dem som för Volvo.

För bönderna betyder det att priset för deras mjölk blir ännu mera styrt av en marknad där priset sätts av den som kan mjölka till lägst pris. Givetvis kommer de få några ören för en bra förädling också i framtiden.

Låter det trist? Vad är alternativet?

Gårdar som tar hand om sin egen mjölk, låter barnen klappa kalvar och som vårdar landskapet.

Det som väntar runt hörnet är billiga minimejerier som klarar hela kedjan från ko till butelj tre meter från kostallet. Redan om några år har de första visat att det fungerar – och sedan dröjer det inte länge förrän det utanför varje stad finns minst en gård som vågat vara liten och ta bra betalt för sin mjölk.

Titta på bryggeri- och bagerinäringen. Två branscher där jättarna slåss med pris och de små mikrobryggerierna och surdegsbagerierna med smak och känsla lyckas få konsumenterna att betala.

De små är förstås bara en liten nisch i det stora bröd och ölhavet, men räkna med att nollnollgenerationens nya hipsters kommer läppja mjölk med krav på smak och skryta med att de minsann bara dricker mjölk från fjällkor. Opastöriserat blir ett självklart alternativ.

PS. Ni vet väl att det i Sverige i dag finns över 180 mikrobryggerier. Varför skulle det inte finnas lika många mikromejerier?