Låt oss använda kooperationens år till att sätta fokus på att utveckla framtida samverkan. Min övertygelse är att även om många lantbruksföretag i sig blir större så kommer samverkan för att nå marknader eller att kapa kostnader alltid att behövas, skriver Paul Christensson.
Det här är en personlig krönika. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
FN har utsett 2025 till kooperationens år. Svensk Kooperation, som är vår gemensamma organisation i Sverige för kooperativa frågor, har antagit ”Kooperation bygger en bättre värld” som budskap under året. Det är nog många som inte riktigt vet att kooperation i form av ekonomiska och ömsesidiga föreningar utgör en så stor del av svenskt näringsliv som den gör. Enbart de 100 största omsätter 662 miljarder svenska kronor och har ungefär 100 000 anställda. Här hittar vi företag som Arla, Södra, Lantmännen men också försäkringsbolag som Länsförsäkringar och Folksam. Men det finns ju också kooperation som är riktigt små, förskolor, skolor, bostadsrättsföreningar eller mindre lantbrukskooperativ som till exempel Gäsene mejeri.
Många tror att det är ett svenskt fenomen, men kooperation är stort runt om i världen, faktiskt minst lika stort som i Sverige där ungefär 10 procent av BNP kommer från denna företagsform.
Jag har själv varit aktiv i olika kooperativa företag sedan lång tid både som medlem men också i olika styrelser. Min uppfattning är att det är en mycket bra samarbetsform men den behöver hela tiden utvecklas för att vara relevant för den tid vi verkar i. Det går aldrig att slå sig till ro och lita på att det vi gjort duger för framtiden.
LRF arrangerar varje år ett kooperativt forum för de lantbrukskooperativa företagen på Sånga-Säby. Där samlas styrelseledamöter, operativt ansvariga och ungdomar från de kooperativa företagen, LRF och LRF Ungdomen. Mötet är en arena för erfarenhetsutbyte, inspiration och dialog kring kooperativ utveckling.
Varje gång jag kommer därifrån har jag med mig nya idéer, intryck, kunskaper och nya bekantskaper. Vilket stämmer även denna gång. Bara för att ta något exempel så hade vi en internationell utblick där Fanny Weinbreck från Agrifirm, ett lantbrukskooperativ i Nederländerna, besökte oss och berättade om deras innovationsverksamhet. Det sätt de involverar sina medlemmar i utvecklingsfrågor inspirerade verkligen. Ett annat exempel är hur Odlarlaget utvecklar nya metoder med AI verktyg för att sätta pris på olika grönsaker. Detta för att få en mer relevant prissättning och att faktiskt minskar behovet av import när odlingsprognoserna blir bättre. Ny teknik ger nya möjligheter.
Låt oss använda kooperationens år till att sätta fokus på att utveckla framtida samverkan. Min övertygelse är att även om många lantbruksföretag i sig blir större så kommer samverkan för att nå marknader eller att kapa kostnader alltid att behövas. Då är ekonomiska föreningar ett bra verktyg, givet att de är anpassade för den tid vi lever i.
Paul Christensson,
Ordförande LRF Skogsägarna
Läs också: Låt 2025 bli äganderättens år
