2015 – Ett svårplanerat odlingsår

Ett som är säkert är att kravet på att odla tre grödor och ha minst 5 procent ekologisk fokusareal tycks omfatta många av Sveriges lantbrukare.

– Det har varit ovisst hela hösten. Det jag tycker är lite skrämmande är att detaljerna inte var klara när odlingsåret 2015 började och det gör planeringen svår, säger Ingemar Henningsson vid HIR Skåne.

Nitlotten i Cap-lotteriet

I Sörmland klarar många villkoren men en grupp som kan ha dragit nitlotten i Cap-lotteriet är mellanstora gårdar som enbart odlar en eller två grödor. En annan riskgrupp är mer passiva markägare som själva söker EU-stöden men vars mark odlas på skötselavtal av annan brukare.

– Vi försöker hitta lösningar för varje gård. Jag har mött lantbrukare som vänder på steken och ser fördelarna med kraven. Det kan vara att lägga in en fånggröda som markförbättrare på skiften med dålig struktur, säger Marie Lundberg på Hushållningssällskapet i Nyköping.

Isac Svärd på Hushållningssällskapet i Linköping framhåller att allt ännu inte är klart men att det kan bli aktuellt med radikala åtgärder.

– För de som behöver komma upp i antal grödor så kan en del få göra insådd av någon typ av blandsäd. Det kan bli bekymmersamt för dem som har arranderat ut men behållit stödrätterna, säger han, säger han.

"Brist på klara besked"

I Sjuhärad verkar de flesta bli undantagna från att ha ekologiska fokusområden men än återstår många frågetecken.

– Det är brist på klara besked och vi får ofta frågan om vilka områden som är undantagna, säger Katarina Berlin Thorell på Rådgivarna i Sjuhärad.

Det är oklart om det nya kompensationsbidraget kan väga upp att vallstödet försvinner i vissa områden och hur ersättningsnivåerna kommer att se ut för ekostödet. Framför allt är det svårt att planera för de lantbrukare som funderar på att lägga om till ekologisk produktion.

Krav på två grödor

I landets norra delar ser bönderna ut att undantas från förgröningskravet. Det innebär att lantbrukare enbart behöver odla två grödor även på en större areal än 30 hektar.

Ett problem är avsättningsmöjligheter för grönfoder som kan vara ett alternativ till vall i de områden där spannmål inte når tröskmognad. Att lägga marken i träda är ett oönskat och kostsamt alternativ, anser Kristina Sigfridsson på Hushållningssällskapet i Luleå. 

  – För många av våra kunder är kompensationsbidraget och vallstödet två mycket betydelsefulla stöd. Jag håller tummar och tår för att vi får ett besked innan ansökningssäsongen för SAM drar i gång, säger hon.