17 nya växter och djur listas som invasiva arter

Ytterligare 17 arter hamnar på EU:s lista över invasiva främmande arter. En av dem är nyzeeländsk plattmask som kan vara förödande för jordstrukturen och jordbruket.

Nyzeeländsk plattmask.
Nyzeeländsk plattmask. FOTO: JON SULLIVAN

När den nya EU-förteckningen träder i kraft 15 augusti blir det förbjudet att importera, sälja, överlåta eller sprida 17 nya invasiva arter inom EU. De här kan enligt Naturvårdsverket etablera sig i Sverige:

Nyzeeländsk plattmask

Nyzeeländsk plattmask.
Nyzeeländsk plattmask. FOTO: JON SULLIVAN

Har ännu inte observerats i Sverige men finns i Storbritannien och på Irland. Den nyzeeländska plattmasken lever i jorden och äter daggmaskar, vilket påverkar jordstrukturen och jordbruket negativt. Masken är mycket svår att upptäcka och sprids mellan länder via jordimport.

Japansk humle

[bild]

Kan finnas i svenska trädgårdar, parker och i handeln. Arten bildar täta gardiner som konkurrerar ut inhemsk vegetation, framförallt tidigt vårblommande arter. Naturvårdsverket rekommenderar att de som vill odla humle väljer en annan humleart, till exempel vanlig humle, Humulus lupulus.

Gudaträd

[bild]

Finns i trädgårdar, parker och eventuellt i handeln. Har börjat etablera sig vilt i Skåne. I naturen växer den till täta bestånd och konkurrerar ut annan vegetation, bland annat genom att påverka andra växter kemiskt. Arten är särskilt invasiv längs vattendrag.

Brun majna

Har endast observerats i Sverige vid enstaka tillfällen men hålls eventuellt som burfågel. Enligt EU-reglerna är det tillåtet att hålla sällskapsdjur som är EU-listade tills de dör naturligt. Däremot får de inte reproducera sig och inte släppas ut i naturen.

Solabborre

[bild]

Har bekämpats två gånger i Sverige och kan dyka upp igen. Är en sötvattensfisk från Nordamerika som introducerats in via sportfiske och akvarienäringens trädgårdsdammar.

FAKTA: Övriga arter

Övriga tolv arter är på listan är: Tårakacia, whiskygräs, vattenflockel, japansk klätterbräken, korallmal, mesquite, jättesimbräken, kinesiskt talgträd, Cardiospermum grandiflorum (saknar svenskt namn), Cortaderia jubata (saknar svenskt namn), Ehrharta calycina (saknar svenskt namn), Lespedeza cuneata (saknar svenskt namn).

– Få av dessa kan i dag etablera sig varaktigt i svensk natur, men redan vid mindre klimatförändringar ökar risken enligt Naturvårdsverkets och Havs-och vattenmyndighetens bedömning.

– Upptäckter av nya invasiva arter rapporteras till invasivaarter.nu eller havochvatten.se/rappen om det är djur och växter i vatten.