Det krävs bättre villkor för entreprenörer som vågar ta tid och risker, samt investera resurser för att bygga företag. Därför måste skatter som straffar entreprenörsskap och växande företag sänkas och skattereglerna förenklas, skriver riksdagsledamoten Per Åsling (C), i ett debattinlägg.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Under 2000-talet har drygt fyra av fem nya jobb skapats i de små företagen. För att näringslivet och därmed svensk ekonomi ska stå starka även i framtiden krävs att vi erbjuder goda villkor för de entreprenörer som vågar lägga den tid, ta de risker och investera de resurser som krävs för att starta företag och bygga en verksamhet. Spelreglerna ska uppmuntra till att växa och anställa.
Därför måste skatter som straffar entreprenörskap och växande företag sänkas och förenklas så att återväxten av småföretag är stark i hela landet. Mängden byråkratiska regler behöver minskas för att inte bromsa de nya företagen.
När den så kallade Skatteförenklingsutredningen tillsattes var det ett uttalat syfte att regelsystemet för det som vanligtvis är den första och minsta företagsformen skulle vara enkelt. De enskilda näringsidkarna, våra minsta företag, är Sveriges största grupp företagare med cirka 740 000 enskilda företagare. Det är närmare 70 procent av Sveriges företag.
Sverige har ett tudelat skattesystem där inkomsterna antingen utgörs av arbetsinkomst eller kapitalinkomst. Sedan finns också regler som gör att vinsten kan behållas i företaget med syfte att stärka själva verksamheten, eller rättare sagt för investeringar. I grunden är detta ett bra system, om detta råder det inga större politiska konflikter. För att även den enskilde näringsidkaren ska kunna ta del av systemet som låter vinster arbeta i företaget finns ett regelsystem med flera olika komponenter som till exempel räntefördelning och expansionsfond. Detta gör lagregleringen komplicerad och svåröverskådlig. Det finns ett behov av att förenkla utan att de grundläggande principerna försämras. Även om detta kan vi nog vara överens.
Det har nu gått över tre år sedan Skatteförenklingsutredningen lade fram sitt förslag om att förenkla reglerna för de enskilda näringsidkarna. Ännu har ingenting hänt och det vore direkt hämmande för utvecklingen av det svenska näringslivet om det skulle hamna i papperskorgen. Vi borde kunna enas om den behövliga reformeringen och förenklingen.
Den så kallade företagsfond som presenterades i utredningen kritiserades enligt min mening med rätta. Det är helt nödvändigt att vi behåller skogskontot, periodiseringsfonden och expansionsfonden. Att avskaffa skogskontot, som möjliggör utjämning av inkomster över tid och för större avverkningsuttag under år när efterfrågan är högst, vore en direkt katastrof för skogsbruket. Det finns ett starkt stöd för ett system med fördelningar av inkomst. Ett system som både kan förbättra och förenkla dagens regelverk. Dessutom är det rent principiellt korrekt och genomförbart i enlighet med den skattemiljön vi har idag.
Jag ser framför mig att regeringen kan sammanställa ett konkret lagförslag så att förenklingsarbetet går framåt. På allt för många områden ser vi just nu hur högkonjunkturen slösas bort genom att regeringen vilar på lagrarna. Vi vet alla att de goda tiderna inte varar för evigt och när konjunkturen vänder krävs det att vi krattat i manegen för ett starkare näringsliv.
Per Åsling, Centern
Ordförande i riksdagens Skatteutskott
